Nisse 8, katter ÄR knäppa! Precis så där hoprullad ligger vår Sune också och sover, men.....han ligger i handfatet i badrummet.
Vår Albin är av den vårdande typen hankatter. Varje år, då vår förra katthona Stumpan (Albins mor) fick kattungar, så flyttade Albin in till Stumpan och ungarna i garderoben. Där hade det det mysigt och varmt på ett fårskinn i ett hörn.
Då Stumpan gick ut, satt Albin stolt som en tempelkatt och vaktade barnaskaran (som i alla år bestod av 4 ungar/kull). Sedan agerade han snäll tålig lekfarbror i all oändlighet. Stumpan var blandning med norsk skogskatt och hade en ooootroligt mjuk men korthårig päls. Hon var fyrfärgad och så ful, att folk bara älskade henne för det. Folk i trakten stod på kö, för att få ungar efter henne. Pappan till ungarna var en norsk skogskatt. Hon fick i varje kull 3 röda hanar, varav 2 var otroligt långhåriga, 1 hade kort sammetsmjuk päls och så en superful hona med den underbara 4-fargade korta pälsen. Tyvärr blev Stumpan tokig vid födandet av sista kullen. Började kissa och bajsa överallt inne. Julen då vi böt i sängarna var dag och ibland flera ggr/dag, blev hennes sista. Hon fick stillsamt somna in i mina armar. Veterinären ansåg det vara bäst så.
Albin försvinner ju långa tider var sommar och syns inte till alls. Vi TROR att han slår sig ihop med någon vildkatt som fått ungar. När dessa klarar sig själva kommer han hem igen. Beteendet började året efter att Stumpan inte fanns kvar.
Kan en hankatt (kastrerad) bli så "barnkär" att det ligger sanning i vårt tänkande.
Vad tror ni?
