Nu tycker jag vi börjar glida ifrån ämnet .....dags för ordförande att drämma kaveldunet i bordet!
Nu litet vetenskaplig information:
Beskrivning. Storväxta, kraftiga vattenörter med jordstam. Strå upprätt, trint, styvt. Blad platta, långa och något skruvade. Blommor enkönade. Blomställning cylindrisk, hanblommor samlade i ett övre tunt ax, honblommor i ett undre grovt, röd- eller svartbrunt ax. Hanblomma av en till tre ståndare, blommar före honblommorna för att undvika självpollinering (protandri). Pollenkorn fria eller i tetrader. Honblommor på långa, håriga skaft. Stift ett, märke brunt. Frukt en nöt med långhårigt skaft.
Kromosomtal: 2n=30.
Användning. Båda de svenska arterna odlas ibland som prydnadsväxter i dammanläggningar och de används också i blomsterarrangemang. Vid torkning måste de emellertid förbehandlas så att inte honaxen vid beröring skall 'explodera' och frigöra tusentals håriga frukter till stora dunmoln. Ett enda honax uppges innehålla mer än 100000 blommor och dunet kan fylla en tioliters hink. Om man låter kaveldunet stå och suga upp en blandning av en del glycerin och två delar vatten minskar risken att frukterna släpper från axet.
Enligt Nyman (1868) kunde 'dunet' från honaxen användas till stoppning i dynor och bolster, men skulle då helst blandas med vanligt dun för att inte klumpa sig. Av rotstocken kunde man bereda nödbröd.
Etymologi. Släktnamnet Typha kommer av grekiskans tyfe, ett namn som användes redan av Theofrastos. Kaveldunen har givits många namn på grund av axens speciella utseende, till exempel cigarrer, narrkolvar, dunstockar, kabbörter, krutläskare.
Släktet har omkring tio arter varav två, bredkaveldun (T. latifolia) och smalkaveldun (T. angustifolia), förekommer i Sverige.
