Allmänt > Fria diskussioner

Prinsen av Abou Dhabou

<< < (2/3) > >>

kikarbara:

--- Citat från: Domino skrivet mån 28 apr 2008 08:58:04 ---Jag måste ha haft en underbar barndom, jag kan inte minnas att jag någonsin längtat hemifrån eller fantiserat om att vara kidnappad!  ;D
Men det kan ju ha med förmågan att dagdrömma?

--- Slut citat ---

Dagdrömmerier har jag iofs alltid ägnat mig åt, men visst, det hängde ihop med att jag inte befann mig där jag ville vara. Det tog mig många många många år att förlika mig med att befinna mig i sverige. Jag ville nog vara var som helst utom här, där jag ständigt påmindes om att jag inte var som andra. Märkligt nog, på nörrebro i köpenhamna hade jag aldrig någonsin begripit att det fanns folk som var "som andra" utan där var alla olika. På den tiden var det ett kvarter för arbetare och den intellektuella vänstern. Min favoritgranne var dockmakare av den gamla sorten, och där satt jag gärna i en vrå och tittade på när han arbetade eller diskuterade revolution med sina partikamrater, när jag fick tillfälle.

Moses:
Jag tycker det låter alldeles underbart, det där med prins-skapet! Tänk vilket fantasktiskt underlag för fantasin! Fantasin ska vi vara rädda om (även om den sitter hos en finne med hästsvans... ;D), den är ju grunden för allt kretivitet, allt skapande. Dessutom, har ni någon gång tänkt på att det här med mod. Är det inte egentligen brist på fantasi? Dvs oförmåga att tänka sig in i vad som egentligen kan hända?

Fjoll:
Du verkar ha träffat en underbar Far till lillprinsen. Förmågan att berätta sagor, skrönor och andra berättelser tagna från fantasin är en gåva att stilla bedja om.

kikarbara:

--- Citat från: Fjoll skrivet tis 29 apr 2008 12:16:26 ---Du verkar ha träffat en underbar Far till lillprinsen. Förmågan att berätta sagor, skrönor och andra berättelser tagna från fantasin är en gåva att stilla bedja om.

--- Slut citat ---

Jag skall förmedla detta budskap till mina äldre barn, som i flera år trodde att min bror var hålborrare på ostfabriken (Arla), och som var djupt imponerade av att han hade borrat ALLA hål i ALLA ostar under några års tid. Det framkom att de aldrig fått reda på hur det förhöll sig och därmed trodde på detta länge... *suckar*

änglautanskor:
Jag hade älskat  att ha en hålborrare av ost i min släkt, så härligt  att få äta hålost , vilken underbar barndomsdröm.

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida

Gå till fullversion