Mannens önskedröm eller…..

[änglautanskor]

Ärligt talat så har jag mycket svårt att fatta vad ni menar i er diskussion, antar att ni vill visa oss mindre insatta eller kanske rent utav hur duktiga ni är, inte vet jag?
 Kan bara  visa på min erfarenhet med arbete med barn och nu för tiden arbete med äldre , jag  vet att barn , äldre samt vuxna har precis samma behov för att må bra , oavsett om vi är kvinnor eller män.

[ada]

Jag tror detta var det klokaste som sagts i tråden, Ängla

[kikarbara]

Jag tror detta var det klokaste som sagts i tråden, Ängla

Jag är nog lite trögfattad, vad menar du? Hade jag vetat att det var poängberäkning på att ha rätt åsikt så hade jag hållt tyst och låtit bli att vädra några synpunkter.

Ängla; Lite spännande att du tolkar ett meningsutbyte andra människor emellan som om det skulle utgå ifrån dig eller något man vill upplysa dig om rörande din egen personlighet. Men det låter besvärligt, för det måste finnas mycket att reagera över. 

[ada]

nu tror ju jag att jag också får ha en åsikt och jag tyckte

jag  vet att barn , äldre samt vuxna har precis samma behov för att må bra , oavsett om vi är kvinnor eller män.

var riktigt bra sagt, eller får jag inte tycka det?

[Psst;]

Nu blir jag förvånad, tror inte att någon vill utmärka sin skicklig för att få någon utmärkelse, i så fall kan man ju tolka de flesta inlägg av diskussionsintresserade så på ett forum särskilt under ämneskategorier, där många vill svänga sig med sina kunskaper typ ”det är 1800- tal!  ”det är Josef Frank” och hur ska man veta att det är sant? Ja alla har vi olika referenskällor och utryck.
För mig gäller stort intresse för människor finner det naturligt att förkovra sig i samhällsvetenskap, och väl är att jag har mycket ”gratis” då jag har stor erfarenhet av just arbete med både stora och små. Men ok, det blir inte bra här ska se om jag kan hitta någon som har samma intresse.
Fast jag kunde inte förstå allt själv av tråden ”Dagens filosofiska funderingar”, så lite okunnig känner även jag mig.

[kikarbara]

nu tror ju jag att jag också får ha en åsikt och jag tyckte

var riktigt bra sagt, eller får jag inte tycka det?

Självklart får du tycka det och det får du skriva med. Men det jag tolkade in i det du skrev var att du imbecillförklarade alla andra som har uttryckt en tanke eller åsikt i frågan. Och det kändes inte okej.

Psst; hittar du det forat så säg till, jag hakar på. Det är nog det jag saknar mest med att inte plugga för tillfället, och det är att ha värderingsvädringar, utbyte av tankessätt - som inte handlar om att förringa någon annan även om man uttrycker vad man tänker eller tror på, när det handlar om vetenskap finns det alltid utrymme för nya ahaupptäckter och värderingsförändringar; en detalj kan få hela universums uppbyggnad att förändra sig tankemässigt för att allt ramlar på plats. Sociologi är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat...

[Fjoll]

Jag hade gärna skrivit lite mer men en händelse här hemma har gjort att jag varit fullt upptagen av andra bestyr. Nu kommer jag inte att göra det i vilket fall som helst. En upplysning. Till Ängla kan jag säga att du kan sluta anta, jag vare sig vill eller kan svara för de andra men jag skulle bli mäkta förvånad om det inte skulle gälla dem också. Som sagt, sluta anta. Vad det här handlar om är att du tydligen känner dig mindre insatt och därför försöker få det till att det är vi som gör oss märkvärdiga. Lägg av med sådant snack. Jag trodde faktiskt att du efter så här lång tid läst inläggen av både mig och kikar och kunde dra slutsatsen att ingen av oss tillhör den kategori av som ser nedlåtande på andras kunskap. 

Till Ada kan jag bara säga att jag också undrar, inte menar du väl att du på fullt allvar håller med i Änglas beskrivning av oss andra som varande människor som vill visa hur duktiga vi är?

[ada]

Det är väldigt lätt hänt att man tar hårdare på det som diskuteras i ett forum än man bör. Tonlägen förstärks och man tar saker personligt. Det är kanske i det läget man ska skaka av sig och nyktra till, betrakta det hela från sida, som t ex Vince/Micke och Ängla. Man behöver inte hålla med dem, men kanske inse att deras åsikter också är existensberättigade -och kanske ganska välmenande och konstruktiva egentligen, om man bara tar av de politiskt korrekta glasögonen och ser uttalanden för vad de är och inte som motstånd till den feministiska läran (i detta fallet)

Att slänga sig med ord och uttryck innebär inte att det man säger får substans per automatik (kom ihåg att jag själv är fil kand och har jobbat med andra akademiker i högskolans värld, märks det?)  Betrakta denna mening

När skall vi få ett samhälle vars tankemönster/paradigm inte utgår från oss som motpoler utan som kompletterande?

För mej är motpoler något som exakt (logiskt, kemiskt mm) kompletterar varandra, alltså: Bara för att meningen innehåller "fina ord" som tankemönster och paradigm så säger meningen ingenting. Nån som är med på hur jag resonerar? Det kan ibland vara bättre att undvika vissa uttryck så man inte snöar in sej!

Därför tyckte jag också att det var befriande att Ängla bröt av med sitt inlägg, så man får en ny synvinkel. Och för jösse namn, inte ska man denna diskussion på så blodigt allvar, då skulle jag ju själv känna mej kränkt och påhoppad som om jag vore nån form av bakåtsträvare. Lustigt nog skäller alltid ett läger på dem som placerar sig oberoende i mitten:

Här låter det som om alla som inte håller med om feminismens grundvalar är antifeminister.

På Flashback när jag ifrågasatt nån onyanserad åsikt har jag blivit kallad jävla feminist - jag har också vistats på antifeministernas forum och fått skäll så fort jag berättat att lady Ada Lovelace var världens första programmerare t ex 

Jag förväntar mig inte att man kan betrakta sin omgivning nyanserat om man har en stark övertygelse, men gör nu ett försök i alla fall... (Psst, Kikarbara, Fjoll m fl)

[kikarbara]

Man behöver inte hålla med dem, men kanske inse att deras åsikter också är existensberättigade -och kanske ganska välmenande och konstruktiva egentligen, om man bara tar av de politiskt korrekta glasögonen och ser uttalanden för vad de är och inte som motstånd till den feministiska läran (i detta fallet)

Att slänga sig med ord och uttryck innebär inte att det man säger får substans per automatik (kom ihåg att jag själv är fil kand och har jobbat med andra akademiker i högskolans värld, märks det?)  Betrakta denna meningFör mej är motpoler något som exakt (logiskt, kemiskt mm) kompletterar varandra, alltså: Bara för att meningen innehåller "fina ord" som tankemönster och paradigm så säger meningen ingenting. Nån som är med på hur jag resonerar? Det kan ibland vara bättre att undvika vissa uttryck så man inte snöar in sej!

Jag förväntar mig inte att man kan betrakta sin omgivning nyanserat om man har en stark övertygelse, men gör nu ett försök i alla fall... (Psst, Kikarbara, Fjoll m fl)

Nu vet jag ärligt talat inte hur du har fått till det egentligen.
1. Självklart har alla rätt till sin egen åsikt, och det har jag förhoppningsvis inte ifrågasatt, mig veterligen ingen annan "av oss" utpekade heller. Att jag/vi argumenterat emot innebär inte att jag/vi inte tycker att de får tänka som de vill.

2. Är det NÃ…GON här som säger att det ger substans för att man använder den terminologi som är ganska vedertagen inom området?? Det är liksom inga konstiga eller svåra ord, eller ord som inte brukar användas när man diskuterar ämnen som det här?

3. Nyanserat? Vem är det som inte ger utrymme för nyanser i frågan just nu?

4. Det är ju tråkigt att mitt sätt att formulera en mening inte godtas/accepteras/respekteras what-ever. För mig säger den precis det jag ville ha sagt, och precis det jag tänkte i den sekunden jag formulerade tankegången.

[kikarbara]

Jag hoppas att du kan se att det finns nyanskillnader när det gäller att inte hålla med någon i en uppfattning och att kritisera personer personligen. Och att du kan se när det sker?

[ada]

Det är ett val man gör, om man väljer att se nåt som ett personligt påhopp eller inte.

Du har inte blivit förhindrad att uttala dej så fråga är ju vad som förbjuder dej att uttala dej som du tycker?

[Reggis]

Jag ger mig inte in i det här med barn, rysch och annat utan att jämställdheten har långt kvar märker jag ofta men inte uttalat. När en kvinna uttalar sig så är det mycket lättare att få förståelse eller gehör om det finns en man som liksom nickar instämmande. Utan denna nick så krävs det betydligt mer energi. Anledningen till detta är att i grund och botten så tycker väldigt många att det män säger på något sätt ändå är lite viktigare, bättre, etc.

Det händer mig, och det är inte speciellt sällan, att förslag jag har kommit med som runnit ut i sanden, väcker omedelbart gehör när en man tar upp samma förslag. Jag trodde det berodde på bristande timing från min sida. Men så inträffade det att förslag togs upp bara någon timme senare med positivt bemötande och då kan det inte handla om timing utan något annat.

En ”rolig” upplevelse jag var med på Antikprat var att när jag svarade på frågor där så dök det upp ”en del beskyddare”. De liksom gick in och upprepade mitt svar för att tala om att även en man tyckte svaret var korrekt. Dessa personer gjorde aldrig det när svaren kom från män.

Det här är nog svårt att komma tillrätta med men på något sätt finns det hos många män men även kvinnor fortfarande en uppfattning att män på något sätt ”är bättre”. De vet inte varför men de tycker bara så.

Ett annat område är att taket är mycket högre när man kritiserar kvinnor på jobbet. Det går att använda en helt annan vokabulär som man definitivt inte skulle använda om en man. Ord som hysterisk, tjatig och vimsig som egentligen är ganska grova uttryck är fullt accepterade om det är en kvinna som diskuteras. Jag har aldrig hört att man bedömt en man som hysterisk eller vimsig. Nej män är omotiverade och har kommunikativa brister vilka kunna botas med hjälp av uppmuntran och utbildning i kommunikation.

Det här var bara några av mina erfarenheter, naturligtvis mest baserad på vad jag upplevt i arbetet.

När det gäller Änglautanskors inlägg ovan så håller jag inte med. Precis som alla människor är olika så är behoven olika. Fast visst finns det ett antal basbehov som är identiska för alla levande organismer. Vi behöver mat, luft, etc.

[änglautanskor]

Kan bara säga att jag är helt förundrad över sån kyla och fientlighet, jag talar om att jag inte förstår ert "språk" gällande samtalsämnet ,man kvinna och samliv mm.
Jag har själv uttryckt mig mkt dumt i vissa frågor vilket jag alltid bett om ursäkt för.

Anser att jag förtjänar samma respekt från alla andra här på forumet, som jag själv respekterar allas tyckande och tänkande, även om jag inte tycker samma.
Jag har tydligen inte den korrekta verbala förmågan att uttrycka mig , men med bara nioårig grundskola så fattar ni säkert själva mina brister i svenska , grammatik mm.
 

[Psst;]

Era tankar är säkert de rätta för er, och några hinder till varför ni inte skulle uttrycka er finns inte. Mina tankar och mitt sätt att uttrycka mig är det jag själv som råder över det finns allt plats för det kanske inte men någon annanstans, så det så.

[Reggis]

Jag hoppas att du inte ser någon fientlighet i mitt inlägg Änglautanskor. Jag håller bara inte med dig om att alla människor skulle ha samma behov. Till en viss nivå, kortsiktig överlevnadsnivå, är de identiska men sedan blir behoven väldigt individuella. Där finns det också klara skillnader mellan män, kvinnor, olika kulturer, etc. Till en del har det med uppväxt och miljöfaktorer att göra men en del är också genetiska och könsbundna.

Det är också så att ju större möjligheter människor har ju mer individuella blir behoven. En ensamstående förälder med låg lön som bor i en trist förort har fullt upp med att  tillfredställa basbehoven mens en högavlönad person med ett stort socialt nätverk kan ägna betydligt mer kraft och tid åt att tillfredställa sina specifika behov.

För att återgå till konstverket som finns att beskåda i Vanås skulpturpark i Knislinge så handlar inte den om kvinnan som slåss för sin överlevnad och mat för dagen. Här handlar det om en relativt sett socialt privilegierad kvinna som trots detta inte har de möjligheter hon önskar och känner sig instängd. Hon har reducerat eller reducerat sig själv till att vara en ”sak”, till för sin omgivning och utav detta känner hon sig inburad. Inburad av omgivningens förväntningar och uttalade och outtalade krav.  Har hon samma möjligheter som en man att tillfredställa sina behov?