Författare Ämne: Små och stora barn (och barnbarn)  (läst 15349 gånger)

Jemmifer

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 204
    • Visa profil
Små och stora barn (och barnbarn)
« skrivet: lör 4 okt 2008 10:17:13 »
När diskussionen slank över på barn flyttade jag den från tråden om rullbandspelare mmhttp://www.retroforum.se/index.php/topic,947.0.html /Ada


Ett halvår eller så ja ;-) Tiden går sjukt fort, min lilla bebis fyller 1 år nästa månad! Hon var ju nyfödd alldeles nyss, obegripligt minst sagt.

« Senast ändrad: lör 4 okt 2008 16:35:52 av ada »

engelsson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 601
    • Visa profil
Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #1 skrivet: lör 4 okt 2008 10:24:02 »
Hrrrrmmm jadu mitt lilla barnbarn är tre..har inte den blekaste aning om hur detta gick till..o att hans mor, min dotter, har blivit 23 år..är totalt obegripligt

kikarbara

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 2 443
  • Gamla knappar och dekorband i focus.
    • Visa profil
    • blogg
Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #2 skrivet: lör 4 okt 2008 11:06:53 »
Hrrrrmmm jadu mitt lilla barnbarn är tre..har inte den blekaste aning om hur detta gick till..o att hans mor, min dotter, har blivit 23 år..är totalt obegripligt

Min äldsta fyllde 20 förra veckan. ???????? En vuxen man??? Asså... *sväljer*. förstår inte?? han hade de sötaste små fötterna man kunde tänka sig och änglalockar och ..........röst som en ängel. Var kom den här karln ifrån och vart tog det ljuvliga lilla barnet vägen?

(gillar honom skarpt ändå, förstås! Eller ibland i varje fall. Hans lillebror sms-ade mig inatt först vid 02,00, sen vid 02,20 och han ringde vid 02,50, jag vet inte om de var så gulliga just då förstås....Jag får väl vara smickrad över att de saknar mamma en fredagnatt när de är ute på galej.)

engelsson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 601
    • Visa profil
Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #3 skrivet: lör 4 okt 2008 12:09:50 »
Ja kan man fatta att man inte fattar o släppa taget...fniss. min 22 årige store drummel har en flickvän som pluggar på Gotland..o nu klurar sonen som bäst på hur han ska, på skonsammaste vis, berätta för sin mor att han tänker flytta dit. *fnissar glatt* jag tänker då inte ta honom ur denna våndan..icke då*ruskar bestämt på huvudet*

ada

  • Administratör
  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 4 043
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #4 skrivet: lör 4 okt 2008 16:46:06 »
På tal om nattliga sms och så.... jag hade lovat att hämta från Smögens studentfirande och jag sa kl 02 för att vara modern och tillåtande (inte komma med nåt pinsamt som att då sköter ni er och så hämtar jag kl 24 inte en minut senare) men vad händer, efter 12snåret kommer det första smset om jag var på väg snart eller så? ... smålog för mej själv ooch förstod precis hur det var, när man börjar få nog av att härja runt sådär, och tycker det är dags att komma hem... körningen tog en timma en väg så klockan blev nästan 2 i slutändan, och tre trötta unga män som ju faktiskt inte var så stora och kaxiga längre, framåt småtimmarna, kom hem till sina pojkrumssängar.

Men storlek 46 är väl lika gulligt som storlek 17? När det sitter på ens lille son :)
Mitt senaste projekt www.ipnr.se

kikarbara

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 2 443
  • Gamla knappar och dekorband i focus.
    • Visa profil
    • blogg
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #5 skrivet: lör 4 okt 2008 20:14:53 »
Men storlek 46 är väl lika gulligt som storlek 17? När det sitter på ens lille son :)

Han var ju fortfarande rätt så liten och gullig när han hade 46; det var på den tiden jag fortfarande rådde på honom om man säger så... och han stannade hemma när mamma sa att man skulle göra det av någon anledning. Så min slutsats är att så länge koltingarna har storlek 46 är de fortfarande lydiga men den lydigheten och välartigheten går över så fort de träder in i 47:ornas tillvaro... Idag har jag inte mycket jag skall säga till om när det gäller denne herre som jag inte för mitt liv kan kalla för min lille son om jag vill behålla liiite av värdigheten när jag ser upp till honom. *hrmpf, armarna i kors, jag är sur! Till och med min 11-åring har växt om mig*.

Men jag tror att jag kom på en sak, det är storleken det hänger på trots allt... skostorleken altså, om barnen har en viss grad av lydighet eller ej. Hm, kanske skulle skriva en bok om detta fenomen?
Min andra son har fortfarande bara 46 i skor och ja, jag har nog rätt, han är fortfarande mammas lilla ögontjänare, så jag tror att jag till och med kan bevisa det vetenskapligt? Eller? 8)

Reseda

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 1 238
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #6 skrivet: sön 5 okt 2008 10:18:20 »
Kärringen fyllde 46 i september. Vilken kärring undrar ni förståeligt nog. Hon föddes 1962, vägde 2990 gr och var 49 cm. Det var då det. Jag var stolt nybliven mor!  Vet inte om jag ska kännas vid kärringen som fyllde eller.....

Själv är jag ju tämligen ung och fräsch (om jag får säga det själv.) Och det får jag ju, för andra skulle säga att jag ljuger.

Nu sitter jag och funderar vart åren mella 1962 och nu har tagit vägen. Har ni sett till dem, så berätta var de är.

engelsson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 601
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #7 skrivet: sön 5 okt 2008 10:27:41 »
Tänker på det här med att stora barn hör av sig o ger sig till känna..tänker på dessa nattliga samtal när de är ute o att min dotter ringer varje dag o dyker upp med sambo o son minst en gång i veckan från grannstaden..nånstans måste man ju gjort rätt då menar jag..annars hade vi ju inte hört av dom eller haft dom hängande i kjolarna fortfarande.. 

kikarbara

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 2 443
  • Gamla knappar och dekorband i focus.
    • Visa profil
    • blogg
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #8 skrivet: sön 5 okt 2008 10:57:17 »
Tänker på det här med att stora barn hör av sig o ger sig till känna..tänker på dessa nattliga samtal när de är ute o att min dotter ringer varje dag o dyker upp med sambo o son minst en gång i veckan från grannstaden..nånstans måste man ju gjort rätt då menar jag..annars hade vi ju inte hört av dom eller haft dom hängande i kjolarna fortfarande.. 

Jag är så bortskämd att mina söner faktiskt ger mig en kram när vi träffas, oavsett om det är offentligt, alla polare är med eller ej.  :) De slutade krama mamma ett kort tag men det kom tillbaka med stigande ålder, så så fort de hade gått ur den jobbiga identitetsökarfasen så kunde man ge mamma en kram igen. Vilket är jättekul! Eller..jo, ja... det finns mindre roliga stunder med. Hm, sist jag träffade på dem på stan var bilen knöfull med halvfulla läskiga raggare, alla sådär en halvmeter högre än mig. Och när sonen hade gett mamma en kram så kröp rästen av ligan ut ur bilen, också ge b-s mamma en kram, och jag vet inte, det var en mindre rolig men väldigt offentlig tillställning. För mig altså. De hade jättekul..  :P Kanske skall tillägga att de här grabbarna inte riktigt är de allra mest diskreta som går att uppbringa *pust*. Jag har inget emot att ge dem varsin kram, men de behövde väl inte vara så högljudda?

Jag har blivit känslig med ålder.
Det är det.
Vad ännu värre är... jag har fler symtom.
Barnen börjar bli vuxna.
Jag går inte på krogen, jag får höra alla skandaler långt efter att de har hänt och först när folk berättar om dem.
Jag bakade bullar. Igår. Med vanilj och socker.
En lördagkväll är en kväll när man kan njuta av att få gå och lägga sig tidigt och sova länge på morgonen. Även om man förstås ofta fastnar framför någon film. Om jag inte somnar framför teven förstås.
Jag shoppar inte i modeaffärer, har rätt så dålig koll på vad som gäller.
sminkar mig inte.
Det mest upphetsande som händer i mitt liv är när grannens kor smiter ut ur staketet.


Rätt och slätt, nu kan jag inte längre blunda för verkligheten eller ta miste.
Symtomen är radade och diagnosen ställd:
Jag är en TANT, rätt och slätt!

Reseda

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 1 238
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #9 skrivet: sön 5 okt 2008 11:24:28 »
"Jag är en TANT, rätt och slätt!" HAhaha det har jag varit länge. Och jag trivs med det.

Att ha klarat av att fostra barnen till dugliga samhällsmedborgare, utan att sitta i madrasserad och ljudisolerad cell på mentalen, tar jag som en bonus. Det fanns tider då jag allvarligt funderade på att ta in på hotell.......

Ungarna kommer ofta. Vi kan prata om ALLT. Jag är dagmamma åt "lilla Ä." sedan 3,5 år tillbaka. Det lilla livet har börjat lekis nu.
Jag har hunnit dit i livet då det är skönt, att inte "vara med i svängen" utan få sitta hemma och njuta av lugn och ro. (tills någon av fridstörarna dyker upp)

En söndag som idag, är det skönt att vara ensam hemma, medan delar av familjen är ute i skogen och tävlar. Tvi tusan tunnor vilket väder det är....

kikarbara

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 2 443
  • Gamla knappar och dekorband i focus.
    • Visa profil
    • blogg
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #10 skrivet: sön 5 okt 2008 11:53:50 »
"Jag är en TANT, rätt och slätt!" HAhaha det har jag varit länge. Och jag trivs med det.

Att ha klarat av att fostra barnen till dugliga samhällsmedborgare, utan att sitta i madrasserad och ljudisolerad cell på mentalen, tar jag som en bonus. Det fanns tider då jag allvarligt funderade på att ta in på hotell.......

Ungarna kommer ofta. Vi kan prata om ALLT.


Jag trivs med att åldras och älskar att tala om för folk att meddelåldern kommer vid 35. Jag förstår inte varför folk reagerar så starkt som många gör på ett sådant uttalande? Vem orkar vara ung för evigt? Kan inte förstå sådant, inte heller när tonårsföräldrar försöker se ut som sina barn... nä. Länge leve tanten, hon är varmt underskattad, och tantåldern med för den delen. Jag är förrästen 41. Och en TANT! Jag gillar inte riktigt ordet kvinna, inte heller dam, och tjej var det länge sedan jag var... så tant passar mig bäst.

hm, dugliga samhällsmedborgare... hm, den får jag nog suga på ett tag tills jag vet mer om hur det hela utvecklar sig.

Prata om allt? Nä vet du vad, där går min gräns. Det finns allt saker jag inte VILL veta som mamma, och det får jag tyvärr påpeka för min nästälsta son mellan varven, när mina öron krullar sig av pur förlägenhet. Jag är glad om de håller sig till en viss gräns där de har en personlig integritet men springer hem och försigkommer när de gjort något dumt och talar om sanningen från början. Sen är det mycket de får behålla för sig själva, TACK! Mitt problem är nästan tvärtom, de glömmer att jag är mamma när de sätter igång. Jag vill inte ha en kompis-status med mina barn, polare finns överallt, mammor har de bara en.

engelsson

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 601
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #11 skrivet: sön 5 okt 2008 12:31:52 »
Nej ingen kompisstatus..det är det värsta som finns..har en dam i bekantskapskretsen som shoppar o spanar på killar ihop med sin tonårsdotter..o en far 50 år fyllda  som kör!! hör o häpna streetrace med sin artonåring...men måste erkänna att det ibland är svårt o hålla masken o förbli en klolk o förståndig tant när man håller på o krevera av skratt..för det bjuder dom mig på..de små liven..många goda skratt..o kan väl tänka att jag inte alltid är så pedagogisk 

Reseda

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 1 238
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #12 skrivet: sön 5 okt 2008 13:34:21 »
"Det finns allt saker jag inte VILL veta som mamma,"  håller med till 100%. Ska spöa kidsen nästa gång de tvingar mig att t ex titta på vad de får i sina mobiler.

Många ggr har jag önskat mig hörselskydd. Men man blir ju härdad :O

"spanar på killar ihop med sin tonårsdotter."  ;D ;D ;D Ja vi har alla våra små egenheter. Måste kännas för damen ifråga som att sitta barnvakt.

Sussieh

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 222
    • Visa profil
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #13 skrivet: sön 5 okt 2008 13:37:19 »
Var på cityfest med min dotter som är 21, då hon fick frågan av en man in min ålder(45) om hon var mammavakt...kan ju gå åt det hållet oxå ::)

kikarbara

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 2 443
  • Gamla knappar och dekorband i focus.
    • Visa profil
    • blogg
SV: Små och stora barn (och barnbarn)
« Svar #14 skrivet: sön 5 okt 2008 17:58:34 »
Var på cityfest med min dotter som är 21, då hon fick frågan av en man in min ålder(45) om hon var mammavakt...kan ju gå åt det hållet oxå ::)

*skrattar gott och härligt!*