Ett litet omdöme om filmen Mammut ska ni kära retroiter få före alla andra.
Den har talats så lite som möjligt om innan för att inte förstöra den, och det ska inte jag heller. Men tänk er en välartad New York-familj, en man som är mångmiljonär i dollar på en dataspelssajt, frun är kirurg och de har en liten dotter som tyr sig till deras filippinska nanny och hur deras idylliska tillvaro påverkas av den grymma världen utanför i typisk Moodyssonanda. Lite likt Crash, eller Babel. Och man blir berörd, började nästan lipa, och man får starka obehagskänslor för vad man vet kommer att hända vederbörande på ett ställe, och när man får så starka känslor är det riktigt välgjort. Tycker jag i alla fall.
Det var kul att Moodysson minglade med efteråt och lyssnade på kommentarerna på publiken, på bilden talar han med filmstudiofolket.
