Jante har vi finländare med modersmjölken....
Nja, det känner jag inte riktigt igen iofs. Nog vågar finländare glänsa lite när det behövs, om någon i den närmaste kretsen gjort något extra bra. Helst lite bättre än grannens dotter.
En standard jag däremot känner väl igen:
mitä naapurit ajattelevat?
Skämma ut sig så att grannarna får något att prata om. DET är ABSOLUT TOTALFÖRBJUDET!
Jag kan väl säga att jag nog dessutom har hört ett och annat som mormors väninnor, eller bekantas släktingar och förfäder gjorde sig skyldiga till på fyrtio-femtio och sextiotalet. En hel del av det får mina öron att krulla sig av skam och får filmen Maa on syntinen laulu att framstå som rena barnleken.... Och jag är noga inpräntad med att sånt som den och den flickan -även om hon är sådär mellan åttio och döden idag- skall man absolut inte
a: göra sig skyldig till
b: beblanda sig för mycket med
c: tro på att de är bättre eller finare än någon annan i den släkten för de har minsann...
och de laestadianska förkastelserna viner hårt kring öronen mellan varven, trots att ingen i min släkt har den minst lilla tendens till religöst leverne. Sådär kan det låta från vidderna i norr.
Och framförallt så skall vi inte nedlåta oss till att...
a; visa någon smärta eller sorg eller ledsnad; har du huggt dig själv i benet med yxan så var det för att du bar dig dumt åt. Jobba klart innan du åker hem och ring bara till läkaren om benet är av, annars är det bara att dra fram nål och tråd. Ingen skall få säga att vi minsann inte tål livets törnar.
b: berätta våra hemligheter för NÃ…GON.
c. låtsas om att svek eller annat berör på minsta lilla punkt, det får stå för dem och oss berör de minsann inte känslomässigt i första taget.
d: skryta om oss själva. Det ser vi till att någon annan i släkten gör tillräckligt högt. Helst så att någon som är lite sämre hör det.
ha! *gör ett misspiggykast med håret och skrattar*.