För ett tiotal år sedan kom det plötsligt bara in i hennes huvud, som en blixt från klar himmel, frågan om den första tanken? Det är nästan samma problem som hur livet uppstod. När vi tänker så använder vi oss av associationer och annat som redan finns. Men om inga tankar hade tänks hur uppstod då den första tanken? Det tål faktiskt att tänka på. Hon är övertygad om att det är om detta skapelseberättelsen i bibeln handlar.
Först fanns Adam men han saknade förmågan att tänka och då skapade Gud Eva och hon kunde tänka. Eftersom hon då satte ingång att tänka så öppnades då möjligheterna även för Adam att kunna tänka. Visserligen inte så avancerade tankar som Eva men ändå. Det här som skedde för många år sedan sätter fortfarande sina spår. Hon märker det tydligt att Adam, det vill säga män, är inte riktigt lika vana att tänka som Eva, det vill säga kvinnor.
En gång i tiden var hon intresserad av sitt arbete, ville göra karriär. Hon är välutbildad, kan svara för sig och har ett rörligt intellekt, om hon själv får säga det. Till detta ett fördelaktigt yttre. På den tiden kom hon ofta med förslag på förbättringar. Fast hon fick aldrig någon respons på dessa förslag. Hon fick inte nej och inte heller ja. Hennes undringar om något behövde beredas vidare i hennes förslag innan de behandlades förblev obesvarade.
Då tog upp det här med sin chef som var en man. Hon frågade honom om det var något han saknade? Han tittade oförstående på henne och sa â€nääh, vad menar du?†â€Jag menar, är du nöjd med ditt sätt att tänkaâ€, fortsatte hon. Han stirrade på henne och hon kunde spåra en lätt fientlig attityd i hans blick. â€Jag menar, det går ju inte så fort direktâ€, kompletterade hon det tidigare uttalandet med. Nu såg hon att han var riktigt arg och det var precis det som var meningen.
â€Nu får du nog förklara digâ€, nästan spottade han fram. â€Jag menar inget illaâ€, fortsatte hon men det var precis det hon gjorde. â€Jag bara undrar hur din hjärna fungerarâ€, sa hon sen. Är det något fel på min hjärna, menar du. â€Nej det menar jag inte, sa hon och fortsatte: â€Det går bara så förbaskat långsamt. För ett år sedan lämnade jag in ett antal förslag på förbättringar och du sa att du skulle tänka på saken. När har du tänkt klart, sa hon? Det hela slutade i alla fall med att hon lämnade arbetsmarknaden för första gången. Besviken på hur dåligt man tog till vara på andra människors engagemang. Även om man tycker förslag är korkade så är inget förslag så korkat att det inte är värt att svara på.
