Ännu en kvinna som får se loppisarna i en hastighet av mer än 50, trodde jag var ensam. Jag blir rätt så sugen när jag ser alla fynd. Själv kommer jag mig så sällan till någon loppis. Mest beror det nog på att jag avskyr att trängas. Bättre är det då i Italien. Där är inte så kröktjockt med folk. Där kan man köra omkring ute på vischan och vipps är där ett antik/loppisstånd. För att inte tala om alla företag där det tillverkas lerkrukor och div vackra statyer. Då går det fort vill jag lova, minst 100 knyck. Iof kan jag förstå det, jag vet inte hur mycket vi betalt i övervikt från det landet. När vi kört bil har vi knappt kunnat röra på oss för alla grejer jag tagit hem. Sist hade jag ett par krukväxter som jag inte kunde låta bli att köpa i Boboliträdgården. Ja det blev inte mycket fynd att berätta om eftersom jag aldrig gör några. Inte ens Barbiegrejer hittar jag om jag någon gång skulle drista mig till att uppsöka en loppis. DET ÄR TRIST! Tur det finns auktioner men där blir sällan några fynd.
