Jag har under det senaste året kunna konstatera att riksbanken styrs av kommunister och stjärtslickare. Riksbanken talar hela tiden om att styrräntan måste höjas för att motverka en bolånebubbla som en följd av att fastighetspriserna skenar iväg. För att få ner priserna på bostadsmarknaden vill man höja räntorna så att det skall bli dyrare att låna pengar. Detta leder i sin tur till en dämpad efterfrågan på bostäder då människor har helt enkelt inte råd.
Resonemanget är i sak helt riktigt men är det verkligen rätt att via räntepolitiken öka och minska efterfrågan på viss konsumtion? Svaret på den frågan är naturligtvis nej. Bostadspriserna styrs förutom av räntekostnader av marknadskrafterna om tillgång och efterfrågan. Är det brist och stor efterfrågan så ökar priset. Att via politiska beslut reglera denna marknad kallas för planhushållning. Planhushållning är det vanligaste tecknet på att en marknad inte fungerar utan att det råder brist.
Vad politikerna i stället borde ägna sig åt är att se till att ta bort orsakerna till att det inte produceras bostäder i den utsträckningen att balans uppstår på marknaden. Att via konstlade medel som ränteapprecieringar styra efterfrågan på bostäder borde vara främmande för att land som anser sig tillhöra kretsen av marknadsekonomier.
Vad är då faran med ett sådant agerande från riksbanken? Jo den stora faran är att efterfrågan på bostadsmarknaden får styra villkoren för vår exportindustri. Högre räntor leder inte bara till högre direkta kapitalkostnader för företagen utan även till att värdet på den svenska kronan ökar vilket i sin tur ger kostnadsökningar för exportindustrin. I slutändan leder detta oundvikligen till att arbetslösheten ökar i landet. Detta uppstår genom produktionsminskningar till följd av att exporten minskar då svenska varor blir dyrare, dels genom att produktionsanläggningar flyttas till länder där produktionskostnaderna är lägre.
Det är fegt av riksbanken att inte kunna ställa krav på Regeringen att den måste göra något åt obalansen på den svenska bostadsmarknaden. I stället låter man vanliga människor ta smällen genom ökade räntekostnader i stället för att göra något åt en misslyckad bostadspolitik.
