Allmänt > Fria diskussioner

Hur ska en semla vara?

(1/4) > >>

ada:
Jag höll på att glömma bort att det var fettisdag idag, sonen skickade ett försynt sms från skolan...

Inget ovanligt att semmelbaket blir sent på dan ändå, men idag ska jag väl kunna prestera semlor före 21... måste bara ut och handla ingredienser.

Hur ska de då vara?

Läste i tidningen hur en bagare gör dem, här i Bohuslän skärs locket rakt av, och denna bagare tog ur inkråm, blandade med mandelmassa, tillsatte grädde i lika del, sen grädden som vispas till ska vara osötad enligt honom, lös och även bestå av 0,5 dl mjölk till 5 dl grädde. han gjorde också semlor med vaniljsås. Sen finns en version med en rund grön mandelmasseplatta under grädden. Det tycker jag är skandal. Mina gör jag såhär

En vanlig bullsats, det blir 24 stycken släta bullar (att få till dem släta får man ju öva på)

Jag skär ut ett trekantigt lock (så gjorde de i västergötland där jag växte upp), blandar inkråm med riven mandelmassa på en assiett, kokar en skvätt mjölk i mikron och häller över så det blir en fin lös smet, plattar ut det över assietten för det ska snabbsvalna i frysen, under tiden vispar jag grädde som vanligt med vanlijsocker, oftast nuförtiden blir det nån annan sorts grädde med delvis vegetabiliska fetter, (min förre svärmor säger förresten att kogrädde luktar lagård :)) och sedan bygger man ihop sin semla och pudrar florsocker över.

OCh aldrig aldrig gör jag semlor (ytterst sällan provsmakar) före fettisdagen Reseda, det är helgerån! (JJ är ursäktad för att han köpt en semla på sin födelsedag)

convallaria:
Jag håller med bagarn, men jag byter ut hälften av smöret i degen mot Kesella och standardmjölken mot lättmjölk, Sen kan man ha riktig, osötad grädde både i mandelmasseblandningen och ovanpå. Rikligt med kardemumma ska det vara i degen och runda lock med massor av florsocker, inte såna där fjantiga karolinerhattar som blåser av vid första bästa snöstorm. Sen serveras de som hetvägg med varm lättmjölk, och bara på tisdagar i fastan och alltid efter en rejäl måltid med flsäk och bruna bönor. Sonen påminde också om fettisdagen - som om jag inte visste- men jag sa att det får bli nästa tisdag - när småbarnen också är här (men mest för att jag måste gå ner två kilo före lördag....).

Här min semla före mjölkens påhällande.

Reggis:
Va pyssliga ni är på landsbygden, bakar egna semlor. Hur sjutton orkar ni engagera er i det? Det finns ju experter på semlor, där köper jag.

Häller ni mjölk på semlan? Varför det? Häller ni mjölk på bakelser också på landet? Måste bero på jordbruksöverskottet som antagligen är mer påtagligt på landsbygden.

ada:

--- Citat från: Reggis skrivet tis  5 feb 2008 14:31:42 ---Va pyssliga ni är på landsbygden, bakar egna semlor. Hur sjutton orkar ni engagera er i det? Det finns ju experter på semlor, där köper jag.

Häller ni mjölk på semlan? Varför det? Häller ni mjölk på bakelser också på landet? Måste bero på jordbruksöverskottet som antagligen är mer påtagligt på landsbygden.

--- Slut citat ---

Det är en tung börda att bära att föra vidare anrika traditioner som "hetvägg" när ignoranta stadsbor tappat all kontakt med sitt förflutna  i sin sushi- och GI-hysteri. Till och med invandrarunge som undertecknad som aldrig fått serverat en hemmagjord semla i barndomen, får bära lasset, får börja utdela risbastu också


--- Citera ---
Tidig morgon fettisdagen 1909: klockan är 6 och tre bröder iklädda nattskjortor med faslagsris i händerna smyger tyst på tå för att piska hushållets övriga invånare. Efter utdelandet av risbastun väntar fettisdagsbullar med måttlig fyllning som äts med ångande vam mjölk i djupa tallrikar. Akvarell av Elsa Beskow ur tidskriften Julbocken 1909.
--- Slut citat ---

källa Nordiska Museet

Domino:
Lite information om semlan:
Innehållet har som i så många klassiska bakverk och maträtter där man tror att recepten varit oförändrade genom tiderna, genomgått ett antal finjusteringar.
Ursprungligen var semlan i bakad form mer som ett vanligt bröd, utan kryddor, innan den började sötas med honung.
Under 1500-talet började sockerbagarna göra hål i bullen och blandade inkråmet med grädde eller kokade det tillsammans med grädde och smör varefter bullen återfylldes med detta. Först under 1800-talet blev vetebröd vanligt i hela landet och semlan fick allt mer karaktären av delikatess.
Mandeln kom till landet under 1700-talet. Mandelmassan blev vanlig först under 1800-talet och 1833 nämns sådan i Ã…rstafruns dagbok. En av de kända tidiga beskrivningarna av semlan emanerar från en tidningsnotis 1850: "Fettisdagssemlor det är runda hvetesimlor fyllda med mandelmassa, som serveras med varm mjölk, stundlom med smält smör".

Själv är jag mycket förtjust i Wienersemlan, ska nog ta en promenad och köpa en till mig och en till äkta hälften! (Får nog bli en riktigt låååång promenad, bör även jag gå ned 2 kg innan helgen)  ;D

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida