Allmänt > Fria diskussioner

Dagens filosofiska funderingar

<< < (19/118) > >>

Jemmifer:
Apropå lönerna i regeringen och dess mottagare, såg på Insider häromdagen och till min oerhörda förvåning så har vi tydligen världens i särklass friskaste regering! Tydligen så blir man per automatik superfrisk så fort man blir regeringsanställd, i sanning ett mirakel. Übermänniskor allihopa!

Samma regering som skriker efter räfst och rättarting, nu ska det jagas fuskande föräldrar, hypokondriska långtidssjukskrivna och gud vet vad, fattar inte ens själva, fast de får en lathund, om hur saker och ting går till i regeringen och vad man som anställd ska göra i händelse av sjukdom.

Ã… ena sidan talar man stolt om för reportern att,  –Jäpp, stämmer precis, jag har inte varit sjuk en endaste gång. Reportern undrar då lite frågande varför h*n har skrivit på sin blogg att h*n har varit sjuk och missat en det ena eller det andra. Svaret blev något i stil med:
-Njae, jag var lite sjuk men inte så sjuk att jag inte kunde jobba.
-Men du skriver ju att du var hemma i flera dagar med feber?
-Jo, men jag kunde ju fortfarande jobba!
Enligt h*ns egen blogg så hade h*n missat ett partimöte bl.a. (men det verkar ju inte ha varit så viktigt och inte kunde det betraktas som arbete heller) Samma blogg där h*n då skriver om att h*n var däckad i fem dagar och låg till sängs.

En annan ursäkt/förklaring var någonting i stil med, -Ã…h det var så skönt att vara hemma, läsa e-post, ligga i soffan. Men undrade reportern, du sjukanmälde dig aldrig? Näe, jag läste ju min e-post (och det är att betrakta som arbete mer än ett partimöte mao).

En av de regeringsanställda som hade varit med och utformat reglerna kring sjukanmälan hade nollkoll och försöker tala reportern tillrätta fast reportern sitter och läser innantill ur lathunden.

Alf Svensson är dessutom tydligen det friskaste som finns, inte en endaste sjukdag sen –89, måste vara nån sorts rekord, vad tror ni?

Jag blir så deprimerad och samtidigt så orkar jag knappt bry mig. Jag tror jag ska satsa på att bli politiker, dubbelmoralens väktare med jättestora skygglappar.

Ett hett tips, gör alla långtidssjukskrivna till regeringanställda så förvandlas de till produktiva individer per omgående.

Reggis:
Ditt förslag Jemmifer är lysande, in med alla långtidsskjukskrivna i riksdagen. Då kan vi lägga ner alla sjukhus för när den sjuke blir frisk så får personen lämna riksdagen och nästa sjukling ta plats där.

Nu måste jag erkänna att inte jag heller brukar sjukskriva mig utan arbetar hemma trots att jag sussar sött. Jag arbetar hemma när jag har festat hårt också. Jag tror inte att det är många chefer som håller på med sjukskrivningar, jag känner ingen i alla fall.

Att Alf den skenhelige leder denna liga förvånar mig inte. Gissar på att Maud är god tvåa. Har  för övrigt hört att Maud ligger i hårdträning för att kunna prata med arslet också. På en fråga varför hon tränar på det svarar hon: ”Då kan jag prata för två samtidigt, man vill ju liksom göra rätt för sina löner.”

Visst är det förvånande, jag har hela tiden har trott att hon pratade med arslet men det var tydligen fel. Hon pratar med munnen. Fast hon bekräftar att de flesta idéerna får hon när hon sitter på toa. Det liksom stimulerar tankarna när man sitter skiter, säger hon lite lantligt. Det är något speciellt med min bak, fortsätter hon, den för liksom ett eget liv där tankar uppstår.

Reseda:
Jem,  "Ett hett tips, gör alla långtidssjukskrivna till regeringanställda så förvandlas de till produktiva individer per omgående"

Varför har ingen kommit på denna geniala lösning tidigare? Det bästa på mycket länge!!

Reggis:
Långsamma rörelser gör att du kommer i form, läser jag i dagens Aftonsnabel. Ja måste bara hålla med, långsamma rörelser är bara bäst. Jag har alltid varit en förespråkare för slow motion i sängen och nu ger vetenskapen mig rätt som vanligt. Fast Aftonsnabeln kanske inte är vetenskap men nästan i alla fall.

Har läst denna förvirrade debatt om barnbidraget hit och dit. Jag tycker man har missat något, det är faktiskt skatt på barn idag. Låt oss säga att varje barn föranleder en konsumtion på runt 4.000 kr i månaden. Den konsumtionen leder till att barnfamiljen faktiskt betalar 1.000 kr i moms. Sen har jag för mig att barnbidraget är runt 1.000 kr i månaden. Man kan alltså se det som en kompensation för den skatt vi har på barn i Sverige. För övrigt tycker jag att den slanten är ett sätt för samhället att visa att man vill ha barn och då skall det naturligtvis inte vara inkomstprövat. Just att det är allmänt är bidragets styrka och ett uttryck för samhällets uppskattning av att skaffa barn

Jag tycker att Maud Olofsson går från klarhet till klarhet. Nu vill hon ta Sverige tillbaka till 1930-talet. Då var barnbidraget behovsprövat. På den tiden fanns det också barnrikehus med subventionerade hyror för mindre bemedlade, fattiga barn såldes fortfarande på  auktion till lägstbjudande och arbetslösa kunde tas i fängsligt förvar för vagabondage. Ja Maud är en kvinna med visioner. När kommer Maud med förslaget att man skall auktionera ut sjuka till lägstbjudande sjukhus? Inget denna visionära Centerpartist kommer med förvånar mig längre. Jag ser fram mot att läsa den bok som hon skriver på just nu. Enligt obekräftade uppgifter kommer den att ha titeln:  ”Mina politiska visioner med huvudet i gödselstacken”.

kikarbara:
Jag är återigen enig med Reggis som inte vill behovbepröva barnbidraget. Den dagen det införs så blir det en allmosa som kan åka berg-och-dalbana i politiska sammanhang, kommunerna får ta över ansvar för det och det kommer att beprövas på samma sätt som socialbidrag, samt blir en fattighetssymbol där man snart skiljer på närande och tärande, blir ett stigma för barnfamiljer som lyckas uppbära denna gåva från staten.

Jag tror dessutom att administrationen kring behovsbeprövningen käkar upp en stor andel av besparingarna, och dessa kostnader åläggs också kommuner som får dra oket och kostnaden för statens besparingar i vanlig ordning.

Barnbidraget är en av få rester kvar som påminner oss om tankar om folkhemmet, att det har funnits visioner om rättvisa och solidaritet i det svenska samhället som man gärna beskrev som ett välfärdssamhälle. Det känns som länge sedan nu...

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

[*] Föregående sida

Gå till fullversion