Vi fick våffelstrutar fyllda med grädde och sylt till söndagsefterrätt. Strutarna stod i en röd Fugaskål. Jag fick alltid rysligt ont i magen - jag kallade det gräddontimagen. Som vuxen har jag förståt att det var lakotosintolerans - men det "fanns" inte på 1960-talet.

Bombay Sapphire + Schweppes + färsk citron + is = lycka i ett glas (som ska vara från 50-talet). Har inget av det hemma nu 

Rubenglas, kanske? Signe Persson-Melin.
Servisen är väl inte så gräslig: den är precis sån som ungarna gillar idag.

Svärmors tunga hör dit, och de här lila nässelsläktingarna. Dem hade vi.

Nej det är inte en Tilgmans. Men väldigt lik. En "Tilgman-look-a-like"! Enligt säljaren var NILA keramik bättre än Tilgmans. Det får stå för honom. Stilen var säkert mycket vanlig under 50-talet ?

Nä, när du säger det så vet jag ju att jag har en vas med samma mönster på landet, och det är inte Tilgman. Ska kolla nu i helgen om det står NILA under den.

Vilken otroligt bra sajt det här är och tack för information, Ada! Jag har letat sen sonen slog sönder koppen och det var 1993....

Nä, det måste vara en Tilgmanlampa, väl?

1966 åkte min föräldrar till Ã…land och köpte med hem en Arabiakaffekopp med assiett till mig som jag sedan i alla år haft som födelsedagskopp. Min son slog sönder både koppen och assietten, det enda jag har kvar är kaffefatet. Under det står handskrivet "Arabia sommitt. komp. E. Tomula" med sirlig grå stil. Kaffefatet är matt ljunglila med vit ring där koppen ska stå. Koppen och assietten hade vit botten och dekoren var ett sirligt blommönster i grått och lila. Koppen var heltäckt, assietten hade mösntret på brämet. Nån som et vad servisen heter och hur jag kan få tag i en ny kopp?