151
Fria diskussioner / Jag blir snart T O K I G . . . .
« skrivet: lör 19 jan 2008 15:26:47 »
Jag har en son /11 år/ som spelar gitarr, eller två men det är den yngsta som är värst. Han plinkar H E L A dagarna... han går inte en meter utan att ha en gitarr på magen nästan... be honom om någonting är lönlöst, för det går fortare att göra det själv med tanke på att ett par extra gitarrposer, gitarrakrobatik av diverse slag, kasta sig på knäna så man kanar fram med gitarren på magen, trudelutten som skall spelas på vägen etc, tar sån djXXXa T I D hela tiden.
Nu ville han åka till mormor en stund idag, Jag var förstås inte nödbedd, eftersom då får mina stackars öron vila. /tack Mamma, gillar dig med!/. Och dottern ville ochså in till stan, så bägge mellanbarnen tog bussen tillsammans. Sambon och det yngsta ägget åkte in till stan och veckohandlade. De två stora barnen ser jag knappt på vykort, så därav var jag ensam. Satt här i godan ro vid datorn. Då hör jag... gitarrplink? Men hallå, jag är ensam i huset mitt ute på landet, mitt i ingenting. Ploink... ett plink till. Ploink-ploink... och ploink.
Men hallå, jag vet att det spökar här men inte mitt på ljusan dan även om det sägs vara storm ute... så jag smög iväg.
Då står det två kattungar på en gitarr som ligger på golvet. Den ena tittar på den andra, som lutar sig fram, tar en sträng mellan tänderna och släpper. Ploink.
Den andra tar tag i en annan sträng, snabbare än ögat och den första kastar sig över strängen igen varpå det låter Ploink-ploink. Den första tar tassen och viftar till ett par strängar och det ploinkar igen...
Men hallå. Jag tar tillbaka. Jag blir inte tokig. Jag måste redan vara det, för inte tusan finns det gitarrspelande kattungar?
Nu ville han åka till mormor en stund idag, Jag var förstås inte nödbedd, eftersom då får mina stackars öron vila. /tack Mamma, gillar dig med!/. Och dottern ville ochså in till stan, så bägge mellanbarnen tog bussen tillsammans. Sambon och det yngsta ägget åkte in till stan och veckohandlade. De två stora barnen ser jag knappt på vykort, så därav var jag ensam. Satt här i godan ro vid datorn. Då hör jag... gitarrplink? Men hallå, jag är ensam i huset mitt ute på landet, mitt i ingenting. Ploink... ett plink till. Ploink-ploink... och ploink.
Men hallå, jag vet att det spökar här men inte mitt på ljusan dan även om det sägs vara storm ute... så jag smög iväg.
Då står det två kattungar på en gitarr som ligger på golvet. Den ena tittar på den andra, som lutar sig fram, tar en sträng mellan tänderna och släpper. Ploink.
Den andra tar tag i en annan sträng, snabbare än ögat och den första kastar sig över strängen igen varpå det låter Ploink-ploink. Den första tar tassen och viftar till ett par strängar och det ploinkar igen...
Men hallå. Jag tar tillbaka. Jag blir inte tokig. Jag måste redan vara det, för inte tusan finns det gitarrspelande kattungar?