Min Farmor hade ett sommarhus och där fanns bara utetoa. Jag var väl runt 5-6 och kunde för mitt liv inte gå in på dasset. Mina föräldrar försökte med allt, jag försökte, gick in och kräktes. Efter det blev det inga fler utedassbesök. De fick skjutsa mig och min bror ca 1 mil till närmsta WC. Efter dessa traumatiska barndomsupplevelser har jag en panisk skräck för toaletter andra än de jag känner till eller rättare sagt civiliserade rena toaletter. Att åka till något land där WC inte finns är en utopi för mig, så eländigt är det. Men, jag känner det faktiskt inte som någon förlust, därtill minns jag utedasslukten för väl.