Allmänt > Fria diskussioner
Mannens önskedröm eller…..
Domino:
Håller med Kikarbara men vill endast tillägga, att det är förhoppningsvis inte alla mäns önskedröm.
Lever själv med en man sedan 30 år tillbaka och vi har delat allt och gör så fortfarande!
Har aldrig själv upplevt mig att sitta i en bur, men har väninnor som beklagar sig över att de är instängda och kontrollerade!
brodertuck:
Jag undrar om inte kvinnorna i många fall skapar ojämlikheten själva. Ta exemplet med barnkläder i kikarbaras inlägg.
Hur många män är det som designar barnkläder? Hur många män har barnklädesbutik? Till sist, den kanske mest avgörande faktorn, vem köper oftast barnkläder? Hur många mödrar skulle bli skogstokiga om de skickat i väg mannen för att köpa kläder till lillflickan och han kommer hem med jeans och tröja, för att det är praktiskt?
Vad är förresten jämlikhet? Är det att med millimeterrättvisa exakt dela på exempelvis hemmets göromål?
Många gånger känns jämlikheten väldigt enkelriktad, mannen ska hjälpa till med städning, disk, matlagning, osv. men när det kommer till att skifta däck på bilen, rensa avlopp, döda spindlar, såga grenar, måla fönster, byta glödlampor och liknande så tar jämlikheten slut, då är det "karlgöra". Ska vi någonsin få ett "jämlikt" samhälle får man både ge och ta.
convallaria:
You´ve got a point there, brother.
Fjoll:
Vem har sagt att det bara är männen som blundar för den könsmaktsordning vi lever med, inte jag åtminstone. Jag vill påstå att det är ett val man gör, dvs att blunda. Vi kan blunda för så mycket som händer i vårt samhälle och till största del handlar det väl om att det som på något sätt kan te sig hotfullt, det blundar man inför.
Sedan det där med feminist och feminism med hitan och ditan. Jag är så hjärtlinnerligt trött på snacket typ "jag är minsann inte feminist" men självklart ska vi vara jämställda och det är vi verkligen härhemma". Jo jag tackar. Bara där visar det på hur lite man förstått. Att alla feminister skulle vara stöpta i samma form, en gång för alla, det är vi inte. Lika lite som alla moderater eller vänsterpartister är homogena grupper. Det väsentliga i definitionen och det vi (feminister) de facto kan enas om är vetskapen om att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras.
Någon som förresten visste att ordet feminist från början var ett nedvärderande uttryck för kvinnor som inte fann sig i rådande könsnormer?
ada:
Allt som Broder Tuck listade som karlgöra gör jag, men har inte målat fönster (det var prat om att jag skulle ta hand om pappas) och sågat grenar i år.
Sen håller jag med Vince om att man ska sluta tänka kön och tänka individ istället.
Roten till det onda sitter i menar jag att vi betraktar flickor som offer, svaga, rosa och pojkar som motsatsen. Vi är främst individer, med olika talanger. I vilket läger ska man placera homosexuella och transor t ex?
Man kan se till att göra nåt åt sin situation istället för att sitta och gnälla över det patriarkala samhället. Så är det faktiskt. Man klagar hellre än att själv åstadkomma något konstruktivt.
Att öka motsättningarna mellan könen genom förklaringsmodellen "könsmaktsordningen" leder inte till att individer kommer att betraktas som jämbördiga, utan snarare motsatsen.
Om man skiter i hela konceptet och betraktar individen utan att bry sig om vilket kön denne har då har man nått ända fram. En könskamp leder inte dit.
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida
Gå till fullversion