Nu är det snart jul, har ni märkt det?
Äntligen, jag säger bara äntligen, nu är det jul igen. Jag tycker julen börjar med två saker, diskussionen om H&M:s julmodell och snökaos med dålig snöröjning i Stockholm. Det senaste inslaget har vi varit befriade ifrån. Inte heller har det vanliga pendeltågseländet har ännu infallit i år. Det är bara diskussionen om H&M modellens klädsel eller brist på kläder som har annonserat att julen är på väg.
Annars upplevde jag riktig julstämning i somras. Var inne på ett LP-varuhus på vägen mellan Hörby och Sjöbo, tror det heter PEMA. Har åkt förbi där många gånger och undrat vad det var. Nu åkte jag in och det visade sig vara Tomtens sommarbostad eller någon sorts sommarförvaring av julprylar. Häftigt var det i alla fall att se två stora rum fullpackade med tomtar, glitter och annat mitt i sommaren.
Det finns föresten ett tecken till på julens ankomst, volymen Direktreklam i brevlådan. Den ökar och ökar för varje dag. Jag älskar Direktreklam, kastar mig över den när jag kommer hem.
Läste El Gigantens annonsblad och det är alltid lika kul. Hur kan man skicka ut något så obegripligt till alla Sveriges hushåll? En hög med tekniska specifikationer blandade med snömos som â€stilren designâ€, â€bra anslutningsmöjligheterâ€, och andra självklarheter. Vem sjutton annonserar, erbarmligt ful och oanvändbar till det mesta? Den butikskedja som i stället för snömos klarar av att på svenska talar om vad du kan använda prylen till kommer att bli vinnare.
Tänkte på detta när jag skannade av Jysks reklam. Den här kudden är stoppad med flervärdig polypropylen 25 (C3H6)*n vilket är ett ultramodern flervärdigt kolväte. Som överdrag har vi valt ett cellulosa-xantogenat framställt enligt beprövad teknik. Tror inte att det är säljargument för en kudde, men elektroniksäljarna dom mal på med sitt fikonspråk.
Hemskt, hemskt, det hade man ju ingen anledning att misstänka att människor i Kina och Uzbekistan måste ha lön för sitt arbete för att överleva. Jag trodde att ungarna tyckte det var roligare att plocka bomull hela dagarna och sova på madrasser på fälten än att gå i skolan. Ungarna som kryper i gångar i gamla gruvor i Afrika på jakt efter metaller trodde jag var spänningssökare, typ U-världens motsvarighet till grabbarna på finansmarknaden.
Jaha, jaha så var det med det man lär sig. Även prislappar har baksidor men vänder man inte på lappen så vet man inget och kan sussa gott med huvudet på kudden med ett innehåll av polypropylen 25 (C3H6)*n. Får skicka in några tusenlappar till SOS-barnbyar så känns kudden så bra efter det.
Nu tillbaka till julens väsentligheter nämligen julklapparna. Finns det något roligare än att rita stora ringar runt prylar i denna reklam och skriva, â€Den här vill jag haâ€. Att se svetten i pannan på bekanta när de frågar en vad man vill ha och jag då slänger över dylikt uppmärkt reklam det är skoj. Jag älskar julklappar, framför allt smycken av ädla metaller och väldoftande parfymer. Det talar jag om vitt och brett med ett leende.
Förr när jag hade fler uppvaktande kavaljerer, är numera sambo, brukade jag alltid tala om vad jag fick av den ene eller den andra. Det brukade stimulera till kvalitativa förbättringar på mina julklappar och ökad frekvens när det gäller andra presenter. Det är det som är marknadsekonomi när den är som bäst, när männen via dyra presenter tävlar om en kvinnas gunst. Nu lever jag i en monopolliknande situation och då får man ta till andra knep.
Ja som sagt var, nu börjar julen med alla dess glädjeämnen till minne av den där Jesus, amen. Denna kille som levde bland prostituerade och tjyvar utan ägodelar. Lite kul att just han har blivit vald till marknadsekonomins galjonsfigur. Skulle inte den här skogalna damen, Imelda Marcos, ha passat bättre? Fast det är så typiskt att man naturligtvis måste ta en man fast det finns kvinnor som är betydligt bättre inom området.
