Jag är en person med rätt så lång erfarenhet av kritiskt tänkande. Trots det så tror jag att mitt huvud skulle må bra av en tids medieupphåll. Självklart påverkas jag åt det ena eller andra hållet. Det ligger i sakens natur att vi blir påverkade av andra människor. Är det inte vår granne som bollar en tanke med oss så är det journalisten den och den i dagens DN eller i SVT. Jag tror det är bra, åtminstone när vi tidigt börjat tränas till ett kritiskt tänkande men det kan också bli för mycket av det goda. De som aldrig lärt sig läsa en tidning/se ett reportage kritiskt är det direkt farligt. Världsbilden riskerar att bli väldigt väldigt smal, åtminstone om du läser samma tidning dag ut och dag in och dessutom knäpper på samma tv-program. Hos mig har uppstått ett behov av det som i en dator kallas diskrensning. Dvs sätta rätt saker i därför rätt fack och slänga det jag inte har någon glädje av. Det är ALLT på avdelningen VÄRDELÖST VETANDE. Mitt fack för denna avd har med tiden blivit större och större och när jag i stunder av verkligt behov av kritiskt tänkande kommer på att jag sitter och funderar på vilken färg det var på väggen i biblioteket i Kairo, ja då inser jag att bomben riskerar att brisera (eller heter det detonera). Jag har inte blivit sjuk, ännu. Men många blir det och jag tror att det delvis är allt brus som vi matas med, inte minst via posten men framförallt alla måsten. Måste jobba över, måste hinna läsa senaste rapporterna, måste skjutsa barnen till träningen, måste träna själv för att inte bli slapp, måste engagera mig mer i klubben, måste hålla koll på vad jag äter, Kolesterol?!, måste läsa in den och den kursen, måste, måste, måste. Vi ska ha lappar för 5 kr rabatt på cornflakes och i samma stund bestämma vilken pensionsfond vi vill spara i. Ta ställningen till vem som är mest skyldig i Riccardo-rättegången, komma ihåg Farmors recept på apoteket, och sist men inte minst, vara steget före på vårt arbete! Så upplever jag att vardagen kan vara för många med mig.
Ja Reggis, jag tror att en tid utan mediabrus vore alldeles förträffligt skönt och inte minst, befrämjande för den eget tänkta tanken men det vete sjutton om jag skulle klara av det och det har med självbevarelsedrift att göra.
