Dela med dig av din bästa prut-metod!

[kikarbara]

Jag suger på att pruta. Och behöver verkligen lite hjälp för att våga mig på det. Vet ju att de flesta lägger till ett "prutmån" i förväg, men ändå får jag inte ihop mig själv till att pruta. Vill jag ha grejjen så betalar jag det man har satt, vill jag ha grejjen med tycker att priset är för högt så låter jag bli istället för att pruta lite på priset. Vill jag inte ha prylen så spelar det ingen roll om man så kastar den efter mig, för jag köper den inte ändå.

Men hur gör ni, och hur tänker ni när ni prutar? Skäms ni inte?

[nisse 8]

Har alldrig skämts för att pruta och kommer heller alldrig att göra det, men köper jag enstaka prylar brukar jag inte tjafsa men köper jag fler saker av samma säljare då prutas det rejält.
Inte ska du vara nervös över prutandet säljaren räknar med ett visst prutande

[JJ]

Jag prutar nästan alltid. Ibland även i vanliga affärer om det känns att det kan gå. Varför betala mer än man behöver?

[Reggis]

Jag frågar nästan alltid om de har ett bättre pris. Så mitt tips till dig Kikarbara är att helt enkelt bara säga: ”Har du ett bättre pris?” Du kan bara få nej men oftast får du ett bättre pris. Jag prutar aldrig om det är smågrejer eller om jag tycker priset är lågt.

Fast jag kan bli en prutjävul också. Det är när jag är i vanliga affärer och inte på loppisar. Då kan jag hålla på in absurdum för jag vet att de har världens marginaler att ta av och att det är svårare att pruta.

[PAT]

Säger de 150:- och du kan tänka dig 100:- säg då inte 100:- direkt utan fråga om det går bra med 80:-..de flesta säljare brukar gå ner lite för att mötas så att du får den för den dära hundringen du kunde tänka dig.

JJ: "Varför betala mer än man behöver?"

-För självkänslan!, jag har betalat mer än vad jag fått möjlighet att köpa för.. ett exempel. såg en vas och frågade vad de skulle ha för den de 2 unga säljarna sa 5:- och jag gav 50:-..jag sålde denna vas för lite under 500:- vid ett senare tillfälle.

[kikarbara]

jag har betalat mer än vad jag fått möjlighet att köpa för.. ett exempel. såg en vas och frågade vad de skulle ha för den de 2 unga säljarna sa 5:- och jag gav 50:-..jag sålde denna vas för lite under 500:- vid ett senare tillfälle.

  Den här metoden är jag dock en jäkel på... *asg*. Händer ofta att jag prutar uppåt faktiskt... det har jag inte svårt för, det är tvärtom som är svårare... Min superfina 50-tals golvlampa är ett sådant exempel, (lite åt stringhållet, passar min lilla grupp). De ville ha 50:- och frågade försiktigt om det var okej... jag kikade på den lite kritiskt och sa att "nej, det är det faktiskt inte, men du kan få 250:-". Mannen var störtnöjd, men det var ju jag med... hade de sagt 750:- så hade jag köpt den för det med...det var ju däromkring jag var beredd på att priset skulle ligga...

[kikarbara]

Jag frågar nästan alltid om de har ett bättre pris. Så mitt tips till dig Kikarbara är att helt enkelt bara säga: ”Har du ett bättre pris?” Du kan bara få nej men oftast får du ett bättre pris. Jag prutar aldrig om det är smågrejer eller om jag tycker priset är lågt.

Fast jag kan bli en prutjävul också. Det är när jag är i vanliga affärer och inte på loppisar. Då kan jag hålla på in absurdum för jag vet att de har världens marginaler att ta av och att det är svårare att pruta.

"Har du ett bättre pris?". Känns som ett humant sätt att pruta på...den skall jag suga lite extra på!

[JJ]

Jag frågar ofta: - kan du göra något på det priset?
Och jag har kommit fram till att man inte kan fråga: - Kan du jämna till priset? - då jämnar de uppåt!
En samlarkompis kör med en brutalare metod. han frågar vad det kostar, och svarar de med: - kan jag få 80 kr? . Då svarar han: - nej, aldrig i livet, du kan få 30. Det går förvånansvärt ofta, men ibland blir det tvärstopp.

[Anja]

de har ett bättre pris.

På Antikrundan lärde jag mig: Är det Ditt bästa pris?

[kikarbara]

På Antikrundan lärde jag mig: Är det Ditt bästa pris?

Känns också som ett snyggt sätt att pruta på. Det är lite märkligt, när vi var semester i Marocko var det en sport att pruta och blev ochså ett sätt att få både respekt och kontakt, men här känns det inte alls på samma sätt att pruta. Sen beror det förstås på VEM det är jag skall handla utav om det tar emot eller ej, iofs, och hur jag uppfattar personen, så visst händer det att jag prutar. Men det känns inte alltid riktigt ok och då låter jag hellre bli. Men en fråga om bättre pris känns lite "lagom" på något sätt. Och man behöver inte förlora hedern heller liksom...

[convallaria]

Själv tycker jag illa om prutning. Har prutat hej vilt i mina dar, på diskmaskiner, kläder och datorer och antikviteter. Med de erfarenheter jag har från "andra sidan" bär det mig mer och mer emot. Jag betalar vad det står om jag verkligen vill ha varan, annars kvittar det lika. Prutar också uppåt om sakerna säljs för behjärtansvärda ändamål och jag gillar säljaren.

[convallaria]

Annars är väl bästa prutmetoden den som Reggis brukar förespråka. En hand på en utskjutande höft, ett skälmskt leende, smickrande av säljarens ego och manlighet samt ljuv underordning. Funkar sällan på damer och inte i evighet.

[kikarbara]

Själv tycker jag illa om prutning. Har prutat hej vilt i mina dar, på diskmaskiner, kläder och datorer och antikviteter. Med de erfarenheter jag har från "andra sidan" bär det mig mer och mer emot. Jag betalar vad det står om jag verkligen vill ha varan, annars kvittar det lika. Prutar också uppåt om sakerna säljs för behjärtansvärda ändamål och jag gillar säljaren.

Det där med att gilla säljaren/köparen brukar ochså vara viktigt för mig, men jag förstår ärligt talat inte varför det är det... jag skall ju liksom bara köpa eller sälja en vara och som tur är måste inte köparen/säljaren hänga med på köpet...
Jag finns ju ochså på "andra sidan" och måste väl säga att alla prutsätt inte är lika trevliga att hantera och att en del kan få mig att bestämma mig tidigt för att inte sälja till vederbörande. Det har ochså hänt att jag har höjt ett pris för att personen är mindre trevlig i sin famtoning... men sånt får man väl inte berätta högt. (=kunden har alltid rätt...).

[kikarbara]

Jag fullkomligt äääälskar kommentaren "... den är billigare på röda korset". Jag brukar tänka en sak och svara en annan kan jag tillägga.

[JJ]

Det är lite märkligt, när vi var semester i Marocko var det en sport att pruta och blev ochså ett sätt att få både respekt och kontakt, men här känns det inte alls på samma sätt att pruta.

Jag var i Tunisien för några år sedan. I affärerna sålde de kristalliserad sand från saharaöknen som såg lite speciell ut. Jag tänkte köpa en och ge min bror, och reseledaren sade att vi absolut inte skulle betala mer än fem kronor för en sådan. Sista dagen hade jag lite tid över och gick till en affär som sålde sådana stenar. När jag frågade om priset sade de: 200 kr! Sedan tog det två timmars prutande innan jag fick ned priset till 15 kr. Då orkade jag inte tjata mer utan betalade. Reseledaren sade också att om man tänkte köpa en äkta matta så får man räkna med att det tar en dag att pruta ned priset till det rätta...