Handlingsvana på loppis etc.

[kikarbara]

Hur tänker ni när ni handlar på loppis?

Eftersom jag ofta köper saker utan minsta lilla kunskap så går jag bara på "åh, så söt" "ser ut att vara bra att ha" "en sån behöver vi". Etc. Och så försöker jag titta på det när jag kommer hem, och kanske lära mig något nytt.

På loppisar är det egentligen sällan jag fyndar, säkert av ett par skäl, dels att det sällan finns så mycket dyrbarheter på loppisarna jag besöker, och dels för att jag är snäv kunskapsmässigt inom "mina" områden; så jag chansar mig fram i stor utsträckning utefter att jag gillar det själv.

Men, hur tänker du?

[JJ]

Jag köper i första hand sådant som jag vet att jag letar efter och vill ha hemma. Sedan köper jag även till samlarkompisar sådant som de letar efter (och de letar saker åt mig). Dessutom köper jag sådant som jag vet/tror är värt klart mer än vad jag kan köpa det för, och så småningom antingen byter jag bort det eller säljer på tradera. Visst händer det även att jag köper något som jag inte har sett förut men som jag fastnar för av någon orsak, men då är det inga stora summor.

[Reggis]

I början så handlade jag utifrån två aspekter. Antingen för att jag gillade föremålet eller för att det hade ekonomisk potential. Då kunde jag handla till exempel en vas av Gunnar Nylund för en 10:a bara för att jag visste att den borde kosta kanske 500 kr.

Då det efter några år började svämma över av dylika ”ekonomiska fynd” så ändrade jag strategi att det skall ge ett betydande ekonomiskt tillskott och inte bara några 100-lappar eller enstaka 1.000-lapp, det skall vara mer. Det jag gillar köper jag alltid. Den här strategin har jag haft nu de senaste 10 åren eller mer.

Då undrar väl du Kikarbara på vilket gods det går att göra fynd. Svaret är modern konst och utomnordiskt konsthantverk. Det är där jag gör de stora ekonomiska fynden.

Nästa fråga från dig är naturligtvis hur jag uppgraderar kunskapsbanken som sitter i pallet. Den har till största delen byggts upp med hjälp av auktionskataloger och auktionssammanställningar. Till detta naturligtvis ett stort bibliotek med ämnesorienterade uppslagsverk typ porslinsstämplar fråv X-land, Y-land, osv, konsthantverk från Kina och vad de nu kan heta.

Jag har varit intresserad sen jag var 12-13 är då främst av persiska mattor och sen kom konst och därefter konsthantverk.  I början var det promenader till den ”enklare handeln” på väg från skolan som ledde till inköp. Från det jag fyllde körkort har jag rasat runt på loppisar och second hand i Stockholms omgivningar, Dalarna och Skåne. Jag handlar även på kvalitetsauktioner fast inte så mycket nu för tiden då jag tycker det är fusk. Nu för tiden gillar jag nämligen själva fyndjakten mer än fyndet.
Vill till sist bara betona att jag jobbar inte i den här branschen utan det är ett fritidsintresse.

[Reseda]

Jag gör som JJ, "Jag köper i första hand sådant som jag vet att jag letar efter och vill ha hemma. Sedan köper jag även till samlarkompisar sådant som de letar efter (och de letar saker åt mig)."

Jag använder ofta det jag köper till presenter och julklappar. På så sätt (när man fyndar) kan man ge mycket fler grejor.
Tradera är kul, för där har man chans att komplettera samlingar. Ex. matsilver som jag köper till barn och barnbarn. Där kan man köpa olika delar för 1/5 av butikspris.

Jag tycker det är kul att leta grejor på Tradera, eftersom det inte finns några riktigt bra loppisar i stan med omnejd. Jag köper glas och porslin ( inte 50-tals junk  ) till mina väninnor som vill komplettera sina serviser.

Min samling av biskvitomtar har utökats genom Traderaköp och kontakter som jag fått via A-P.

Reggis skrattar rått åt mina "FYND". Men jag tror hon är riktigt avvis..........

[Reggis]

Jag förstår att Tradera är landsortens loppis på nätet. Bodde jag i Uddevalla, Örebro, Pajala eller någon annan bonnahåla så skulle nog jag också handla på Tradera om jag inte kunde slita mig från gödselstacken och flytta till Stocken.

[JJ]

Här i Göteborg är Tradera också populärt, men det beror kanske på att det bara bor fattiga arbetare här som inte har haft råd att köpa något av högre kvalitet.

[Reggis]

Jo jag har märkt det vid de besök jag gjort i Göteborg. Inget vidare utbud där direkt. Då är det väl tur att Tradera finns så ni kan få se glansen från Stockholm i form av kapsyler, ölburkar och fina pins.

[kikarbara]

Jo jag har märkt det vid de besök jag gjort i Göteborg. Inget vidare utbud där direkt. Då är det väl tur att Tradera finns så ni kan få se glansen från Stockholm i form av kapsyler, ölburkar och fina pins.

Det DÄR höll inte riktigt Reggis. Jag bor bakom höstacken, och har dyngstacken till granne, och det är bokstavligt talat. Kan nog kika till en granne och ett sommarhus också om jag anstränger mig, annars är det bara hagar och hav så långt ögat når.

Och MYCKET av det jag skickar iväg går till ... vad tror du?

[Anja]

Bodde jag någon bonnahåla så skulle nog jag också handla på Tradera

Nä, det tror jag inte på. Du har beskrivit att fyndjakten är viktigare än fyndet, eller minns jag fel? Du skriver mycket. Tradera är ingen vidare jaktmark.

[Reggis]

Det är naturligtvis till Stockholm Kikarbara. Det beror på personalbrist inom åldringsvården.

Anja det är nog som du säger jag skulle för det första aldrig bo i en bonnahåla så där sprack det.

[Reseda]

MMMMMMmmmm Tradera ohhh så härligt!

Anja, "Tradera är ingen vidare jaktmark."  Just nu är jag storbelåten!!

Reggis, vadå gödselstacken?? Förmodar att du vill slita dig från Gödsel-Stocken  

[kikarbara]

MMMMMMmmmm Tradera ohhh så härligt!

Anja, "Tradera är ingen vidare jaktmark."  Just nu är jag storbelåten!!

Reggis, vadå gödselstacken?? Förmodar att du vill slita dig från Gödsel-Stocken  

Har du fyndat något nytt, Reseda?

[Reseda]

Ja, för mig är det fynd, då jag hittar saker för komplettering, som jag länge sökt efter.

Silverbestick för ca 1/5 av nyvärde tycker jag också är fynd. Ett bestick är ju begagnat efter attman ätit med det första gången.

Några JÄTTEFYND har jag inte gjort. Jag säljer aldrig, så jag har inget behov att ha vinstmarginal på det jag köper.

[Reggis]

Det är som du säger Anja, det är jakten som är grejen. Jag har fått en otrolig jaktinstinkt och min näsa är känslig som på en fågelhund när det gäller att nosa upp fynd.

Sen njuter jag extra mycket beroende på situation. Som i somras när det stod en vas av Bitossi på ett loppisbord. En sketen handlare fick grepp om vasen innan mig, granskade den och ställde tillbaks den. Jag tror inte den hade hamnat på bordet innan den fanns tryggt i min famn. Priset, ja det är som en saga, 25 kr. Jag vet inte om det passar sig att tala om det men i princip så mer eller mindre ”går det för mig” i liknande situationer.

Fast skönast är det när jag lyckas lura en handlare måste jag erkänna. Det finns ingenting som går upp mot det. Att komma in i en affär och hitta ett kraftigt underprissatt toppobjekt och som grädde på moset även pruta, det är liksom ”top of the line”.

För att dra en anekdot. Var på utomhusloppis i Kåseberga för ett antal år sedan. Det var väl ett 30-tal säljare som stod på gräsmattan med sina bord och sålde grejer. Vid ett av stånden stod det en fin 1800-talsmålning. Vid första anblick kunde man få för sig att det var ett tryck i en fin ram. Men när man lyfte upp den så framgick det att det var en olja på ekpannå som var signerad med monogrammet AB. Jag såg ju direkt vad det var och bad om ett pris. ”200 kr”, svarade säljaren. Jag fortsatte titta och då sa han ”100 kr för ramen då”. ”50 kr”, sa jag och på det vart det OK.

Vad var det då jag fick tag på? Jo det var en målning från 1856 utförd av Agnes Börjesson ”under mina långsamma dagar i Frankrike, Agnes” som det stod på baksidan.

Här kan ni läsa mer om denna konstnärrinna som bland annat finns representerad på Nationalmuseum.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Agnes_B%C3%B6rjeson

Måste erkänna att det var tur att jag hade jeans på mig vid detta tillfälle.

[convallaria]

Att göra fynd är underbart, men om säljaren var nöjd med 50 spänn så har du ju inte lurat honom/henne.