Retroforum
Allmänt => Fria diskussioner => Ämnet startat av: kikarbara skrivet mån 17 mar 2008 21:18:16
-
Jag måste berätta för någon; familjen är i upplösningstillstånd, dottern har tårar som sprutar åt alla håll så hennes svarta mejk har runnit all världens väg. Bertil har äntligen äntligen äntligen kommit hem!!
Bertil har inte visat sig hos oss sedan slutet på augusti eller något sådant. Vi har diskuterat hans öde och enats om att han förmodligen ligger i ett dike eller vid en vägkant eller sprungit bort eller något sådant... för ett halvår sedan lite drygt såg vi en annons på blocket "någon som känner igen mig?" med bild och jag undrade om inte det var han. Vi hade lite mailkontakt, men det fanns ett par skillnader som avgjorde att det inte kunde vara han utöver massvis av mil. Vi fick inse loppet kört, vår älsklingskatt skulle aldrig komma tillbaka och vi skulle aldrig få veta vad som hänt...
Ikväll jamade det utanför dörren, dottern öppnade väl förvissad om att det måste vara Berit. Och så hör jag hur hon skriker helt hysteriskt, som utan mål, bara ett vettvilligt illskrik. -Vad i hela friden? Med tanke på att huset är långt och hon fanns i ena ändan, jag kanske 20 meter bort flera rum efter, så förstod jag att något allvarligt måste hänt, rusade mot henne och hennes skrik som aldrig tog slut. Möter upp henne i hallen, där står hon helt rödmosig, tårarna rinner och hon får inte fram ett ord, utan bara skrik som inte upphör. Jag står och tittar på henne och hon pekar mot matskålen. Major Spindel, tänker jag... men där sitter Bertil ock käkar torrfoder som om han inte gjort annat det sista, ännu större, ännu fetare och ännu rödare än sist....
Vi är numera en lycklig och hel familj igen!
(bild kommer på vår goding).
-
VAD ända in i blekfeta h.....e gör katterna när de försvinner så där? Våra 2 kattherrar är kastrerade och försvinner i maj-juni till början av oktober då kylan kommer krypande. Vi sörjde dem som döda de två första åren det hände. Tredje året kom den ena hem i september. Den andra som vanligt i början av oktober.
2007 kom den ena tillbaka redan i augusti. Detta berodde på att han varit i slagsmål och hade en stor ful smärtsam böld på ena kinden. Han lät sig tryggt genomgå utklämmande av var mm. Sedan försvann han igen tillslutet av september. När han kom hem, hade han sällskap av den andra kattherren.
Båda är tjocka både om magen och pälsen då de kommer hem. VAR håller de hus?
Jag har frågat dem. De vägrar svara. Jag har trätit på dem, för vi varit oroliga. Inget hjälper.
Om de inte vore kastrerade så skulle jag förstå bättre att de drar på semester. Det är bara dessa 2 av alla katter vi haft som gör så här.
-
Nää, vet ni vad?? Nu blir jag ju genast ledsen i ögat. Gissa vad som händer?
Någon står vid dörren och jamar....och vill UT! :'(
-
Vad han gör, utöver att slåss, det vet jag inte. Han är full av ärr och sår efter ett par goa slagsmål; men det skall tilläggas att det har varit lite hankatter i området det sista, så han kan inte ha varit i närheten... Nu går han och piper och skriker. Vad skall vi göra? Vi vill ju inte bli av med honom igen... :'( :'( :'(
-
Är det inte större chans att han kommer tillbaka om han får gå när han vill?
-
Kikarbara,jag gläds med dig :) Vet precis hur det är :'(
För många år sedan var en av våra kattfröknar borta på besök hos en kattherre,13 mil hemifrån.
Det skulle bli söta perserbebisar tänkte matte. Tjosan! Vår lilla försynta Esther rymde och tog hanen med sig.
Matte kastade sig i bilen och körde med dödsförakt de 13 milen i en hastighet som kunde fått vilken racerförare som helst grön av avund.
Bara matte kom dit och ropade på henne skulle den lilla kickan komma genast.
Tro det :P Icke!
Jag gick i 4 dygn och letade, ropade, pratade med folk. Allt för att hitta henne....
Till sist insåg jag att jag inte kunde göra något mer än vad jag hade gjort (Lappar på butik och kiosk, tidningsannons, efterlysta i sydostTV.....jodå ;D
Jag grät i 13 mil hem.
Efter 6 dagar ringde en person 2 gator ifrån där mina vänner bodde. De två katterna hade gått ner i hans krypgrund. Min kompis kastade sig iväg med transportboxar och lyckades få tag i en. Hanen sprang rakt in i en box och Esther försvann förbi.
Efter ytterligare 2 dagar ringde en granne. "Det gick in en liten svart katt i mitt garage och jag stängde dörren. Kan det vara den du letar efter?".
Ja tack, det var det ;D
Min man ringde mig på jobbet. Har ni sett gamla filmer där damerna tar sig för pannan och säger "Jag trooor jag dånar" och kastar sig ner i en stol?
Precis så kändes det. Benen vek sig och som tur var fanns det en stol bakom ;D
Min man körde direkt för att hämta hem henne och när jag kom hem från jobbet fanns hon där.............Syndafloden kan inte ha varit värre än mina lyckotårar ;D
-
...kastrerad....tja, ute på konsultuppdrag....
-
Tacka vet jag gojor, dom vet man var man har. Det är bara att hota med att rycka fjädrarna av dem så kommer de fram bums när de gömt sig.
-
Tacka vet jag gojor, dom vet man var man har. Det är bara att hota med att rycka fjädrarna av dem så kommer de fram bums när de gömt sig.
Tack du, dessa har jag testat. Min kakadua hade den otrevliga vanan att väcka hela huset (bodde i lägenhet då) klockan 5 på morgonen vare sig man täckte över eller ej. Och då väckte han agapornisarna som genast satte igång och kuttra de med. Stax därpå vaknade Kalle, undulaten som var kär i en citronläskflaska med gul etikett /han var gul/ och finkarna och sist jag. När den sista fågeln rök, så lovade jag mig själv att inte ta en fågel innanför dörrarna.
Nu finns det dock en skock höns i hönshuset. De ger mig den fågelglädje jag behöver.
-
Är det inte större chans att han kommer tillbaka om han får gå när han vill?
Vi har inte vågat släppa ut honom inatt. Han gick runt, runt, runt och skrek, till sist tröttnade han och intog sin gamla plats, vid knävecket på mig i soffan. Där låg han och kopplade av, tvärsomnade till sist. Dottern har haft en egen låda till honom i sitt rum och han har befunnit sig där med stängda dörrar. Hans vanliga sovplats var i hennes säng kan jag tillägga. Vi försöker visa honom lite av hans gamla vanliga vanor innan han går ut igen, och inte minst att kunna gå till full matskål när som helst. Med lite tur väcker det lite fler minnen. Han ser inte ut att ha blivit klappad eller hanterad av människor på länge? Svårt att säga dock. Jag tror att han kom in igår pg snön som kom för första gången i år, måste gjort det svårt att hitta mat.
-
vad skönt att Bertil kom tillbaka :)
okastrerade hankatter kan gå flera mil för att hitta en söt tjej ;D
som tur är finns det snälla människor som matar dessa "vilsna" katter
-
Han verkar inte ha varit hanterad av människor på länge, så vad han egentligen har gjort får vi aldrig reda på. Just nu befinner han sig på djursjukhuset, för tusenmilaservice, öronmärkning, avmaskning, genomgång av sår, tömning av bölder etc. När de hörde vår historia skapade de en tid trots att ingen fanns, så vi var och lämnade in honom i förmiddags. Han skall hämtas klockan ett, så då vet vi lite mer om hans status.
-
Nu är han hemma igen, avmaskad, fått medel mot öronskabb, penicillin, är genomgången och det verkar som om han varit påkörd eller liknande under resans gång, för inte så länge sedan. Kanske därför han har dragit sig hemåt. Bägge hans hörntänder har frakturer, därav misstanke om trauma, utöver att han är lite medtagen rent kroppsligt.
Kanske därför han inte lät sig hanteras som tidigare, utan visar en del irritation när man tar i honom. (det har gått att göra precis vad som helst med honom tidigare, men nu säger han absolut ifrån ganska omgående).
Nu är han i varje fall öronmärkt, så nu kanske det ökar förhoppningen att få igen honom om han drar ut på nya stråt igen.
Men det blir ett besök hos tandläkaren så fort som möjligt i varje fall. Huvva. Förhoppningsvis får vi råd inom kort, men de kunde i dagsläget inte avgöra om de måste dras ut eller om de kan bygga upp dem igen.
-
Har han ont i tänderna blir han lättirriterad kan jag lova.
Prata med tandläkaren. Jag tror att en katt som får maten serverad kan klara sig utan hörntänderna. Har han fått en smäll så att han har frakturer på dem, är det lätt att rötterna är skadade och då blir det bara fortsatta problem om man inte tar bort dem.
Inte så kul.........de tänderna har ganska så stora rötter.
En av våra katter har FORL, en bakterie som äter sig genom emaljen och vi har gjort många besök hos "tandläkaren". FORL går i dagsläget inte att bota, utan man kan bara ta bort angripna tänder.
Jag hoppas att du har din Bertil försäkrad!
Håller tummarna för att er vän ska bli återställd och bli sitt vanliga mysiga jag :)
-
Jag vet vad katterna gör när de försvinner!
Till skillnad från hundar så bryr sig inte katter om vem som ger dem mat, bara någon gör det och helt plötsligt så kan en "granne" några kilomter bort ge godare mat eller ha en lugnare hemmiljö eller liknande och då byter de bara hem..... så krass är verkligheten.... sen kan de tröttna efter ett tag och byta tillbaka....
En barndomskamrat till mig hade en grårandig Pelle som kom och hälsade på och stannade läääänge, helt plötsligt kunde han vara borta i veckor för att sedan dyka upp igen och stanna 1 månad eller längre.... det visade sig efter många år att han egentligen bodde ca 3 km längre bort och vandrade iväg lite då och då, han hette naturligtvis något annat i sitt eget hem men det kommer jag inte ihåg....
Tipset man kan ge är, att inte ta in och mata katter som verkar friska och välmående, det finns säkert ett annat hem där någon saknar sin älskling...
Lycka till med Bertil...hoppas han blir piggare och gladare med tiden!
-
FORL går i dagsläget inte att bota, utan man kan bara ta bort angripna tänder.
Jag hoppas att du har din Bertil försäkrad!
Håller tummarna för att er vän ska bli återställd och bli sitt vanliga mysiga jag :)
Nej, jag har honom inte försäkrad, tyvärr. Och det är bara dumheter att det inte har blivit gjort samtidigt som vi skaffade honom. Jag "skulle" men det blev inte av, men tanken är att göra det när han väl är fixad den här gången. Vi har varit där och tömt en böld vid ett tillfälle, och då tänkte jag det att "ja just det"...
Tänderna skall fixas, de ville inte göra det idag eftersom det var så mycket annat samtidigt, och så var det inflammerat så de kunde inte bedöma om de gick att fixa eller om de skulle dras ut. Vi fick ett prisförslag på ca 3-4000 (det kunde dock dra iväg lite grann blev vi förvarnade om) om de går att fixa men vi får boka tid till det när vi skall på återbesök. Det skulle bli billigare om de måste dras, men helst vill vi ju att grabben skall ha sina tänder kvar.
Men det blir till att gneta på de närmaste veckorna. Och så får vi glädjas åt att vi slapp betydligt billigare undan idag än jag hade väntat mig när vi åkte, trots all omsorg och undersökningar, mediciner etc de la på honom. Men SEN blir det en försäkring den här gången, det har jag lovat mig att inte missa igen!
-
Stackars Bertil, det låter som om han har det riktigt jobbigt just nu. Det är så ledsamt när det händer djur något. Man kan ju inte förklara......eller förresten det kan man ju, men om de sen förstår det är en annan femma.
Men ibland undrar jag allt.........
När vår Shama slutade äta i julas och vi hade varit hos veterinären och det var ett måste att få i henne något, köpte vi majsvälling.
Jag använder en smal en-millilitersspruta om jag måste ge katterna något flytande, för trots att man kan trycka ut allt innehållet på en gång så blir det inte så stor kraft att de riskerar att få det i halsen.
I alla fall så skulle jag ge henne majsvälling och hon hade bestämt sig för att inte äta........ Hon tuggade fradga. Saliv och majsvälling stod som en skur runt oss båda. Hon fick inte i sig en droppe.
I förtvivlan torkade jag av henne och mig, tog ett stadigt tag om henne och meddelade:
Jag tänker min själ inte låta dig dö. Du ska ha i dig majsvälling om det så är det sista jag gör!
Vad det än var, mitt tonfall som säkert var allt annat än normalt eller hennes förstånd, så satt det lilla skrället helt stilla och svalde snällt.
Jag trodde knappt mina ögon ;D
Fjäska med din Bertil nu. Det behöver han :)
-
Vi har försökt att fjäska, men det går inget vidare. Han är en stolt herre som helst vill lämnas ifred, men nu är han i varje fall lugn och go. En binge makrill i tomatsås stod på menyn ikväll, det är en given favorit.
Måste säga att han åt torrfoder med god aptit när han kom in igår, och vi såg inte att han hade tandproblem då. Får se om det ger sig med tiden för det bör han ha...
-
Hur mår Bertil ?
undrar den här kattfreaken ;)
-
Hur mår Bertil ?
undrar den här kattfreaken ;)
Bortsett från att det är synd om den stackars kraken som har fått stränga order av vetrinären om att hållas inne i vecka, så har han dessutom elaka ägare som vidhåller att man måste lyssna på farbror doktorn. Han pendler mellan att gå runt och jama och "prata högt" -familjen är på bristningsgränsen- och mellan att ligga platt fall, vilande och sträckande på nacken så fort en människohand som kan användas till att gnida av sig lite dofter på kommer förbi.
Det är bra med honom, men nu längtar han ut! Men behandlingar som ex penicillinkuren måste ges utan avbrott så därför måste han hållas inne tills det är klart. Och det är nog bra, han börjar hitta tillbaka till sina gamla gängor igen, och vi börjar känna igen honom, en del sår har börjat läka etc.
-
Jag blir verkligen så hjärtenypen av era kissemissars äventyr, saknar att inte ha ett husdjur men samtidigt är jag glad att jag inte har något just nu idag, eftersom vi bägge arbetar i Göteborg med restider mm ,så jag får nöja mig med att kolla in mina grannars katter som jag tycker är så charmiga.
Men något som alla ska tänka på som har grannkatter är att aldrig mata eller bjuda in katten i ditt hem, jag kör alltid ut mina grannars katter som vill hälsa på hos mig när dörren står öppen, vänligt men bestämt.
-
Vilken härlig berättelse. Jag gläds verkligen med dig och din familj. Hoppas det går bra med återanpassningen. Vet inte om jag läst slarvigt men är han kastrerad?
-
Bortsett från att det är synd om den stackars kraken som har fått stränga order av vetrinären om att hållas inne i vecka, så har han dessutom elaka ägare som vidhåller att man måste lyssna på farbror doktorn.
Sluta genast att tycka synd om honom för att han måste ta medicin och vara inne!!!
Han känner det och kommer att utnyttja det till max ;D ;D (Vilket inom parantes sagt kan vara härligt, när man börjar känna igen sin katt igen ;) )
Gläds med er att han mår bättre. Hoppas att tänderna blir ett mindre problem än vad de trodde från början.
Skulle du bara ge Bertil 7 dagar antibiotika? Hade det varit jag hade jag utan att tveka givit min katt i 10 dagar. Risken att infektioner inte har givit med sig helt är för stor efter bara 7 dagar.
"Visst, vet hon bättre än veterinären tänker säkert någon" ::)
Ja, ibland är lång erfarenhet bättre..........
Oavsett så hoppas jag att vi får rapporter om den tuffe kisen :)
-
Vet att jag nu låter som en Bisserweisser, men jag har aldrig behövt ge våra katter penicillin, efter att jag första gången behandlade en av dem med Svensk Droppar. Det var för 20 år sedan eller mer. Detta medel funkar på både djur och människor. ALLA borde ha en flaska i medicinskåpet. Finns på Hälskokostaffärer. Både som färdig blandning eller att göra själv på sprit med örttillsats.
Vill ni veta mer?
-
Vet att jag nu låter som en Bisserweisser, men jag har aldrig behövt ge våra katter penicillin, efter att jag första gången behandlade en av dem med Svensk Droppar. Det var för 20 år sedan eller mer. Detta medel funkar på både djur och människor. ALLA borde ha en flaska i medicinskåpet. Finns på Hälskokostaffärer. Både som färdig blandning eller att göra själv på sprit med örttillsats.
Vill ni veta mer?
:) Tror dock inte att beska droppar räcker för en lätt påkörd katt med infekterade sår och tandfrakturer?
-
kikis, jo på infekterade sår är Svensk Droppar supersuveränt. Dock inte på tänderna.
-
Reseda ,jag vill gärna få information om svenska droppar, jag är helt klart intresserad!
-
Vet att jag nu låter som en Bisserweisser, men jag har aldrig behövt ge våra katter penicillin, efter att jag första gången behandlade en av dem med Svensk Droppar. Det var för 20 år sedan eller mer. Detta medel funkar på både djur och människor. ALLA borde ha en flaska i medicinskåpet. Finns på Hälskokostaffärer. Både som färdig blandning eller att göra själv på sprit med örttillsats.
Vill ni veta mer?
sprit är ju totalt livsfarligt för djuren, menar du att du blandar i alkohol och baddar såren så kan det vara okej
-
Här kommer en bild på ett fruktfat med innehåll ::)
Hulda heter hon och är stendöv.
-
Här kommer en bild på ett fruktfat med innehåll ::)
Hulda heter hon och är stendöv.
Woow, vad fin hon är!!
Men har hon inte missförstått begreppet "porslinskatt"? ;D
-
Kattfrukt? ;D Väldigt fin kissemiss. Detta bevisar ju att katter (och hundar) kan somna hur som helst, var som helst.
-
JA, man baddar såren rena med Svensk Droppar. Aldrig infektion om man använder det.
Det hjälper mot: Brännässlor, geting/bistick, solsveda, molusker, svår hosta, magsjuka,
"Klistrar" ihop såret om man skär sig, enklare brännskador, myggbett, psoriasis (för en del människor, inte alla). Jag kommer inte på mera just nu. Vi använder det ofta i släkten.
-
En mycket dålig bild Nisse!
Har du hört talas om att det finns blixt på kameror idag?
-
En mycket dålig bild Nisse!
Har du hört talas om att det finns blixt på kameror idag?
Men ängla! ;D
Nu har du väl ändå vaknat på fel sida, även om klockan var sen när du skrev!
-
Se det positivt ;) Hon ville bara kunna se den vackra katten bättre ;D
-
Se det positivt ;) Hon ville bara kunna se den vackra katten bättre ;D
Ahaaa, det tänkte jag inte på!!
-
Nu spökar det...
Bertil fick till det igår, han lyckades smita ut på eftermiddagen när vi hade besök... sorg i hjärtat, men nu får vi se om han kommer hem igen, nu är han ju dessutom märkt och han har fått den medicin han skall ha. (ja, han är kastrerad förrästen).
Berit har inte varit hemma på en vecka eller så; (vår honkatt), vi har inte bekymrat oss nämnvärt egentligen, då vi bor på en gård, och katterna går ju ut och in som de själva vill.
Två timmar efter att vi upptäckte att Bertil har tagit sig ut, så jamar det utanför dörren och där står Berit, som har missat hela Bertils hemkomst och allt som varit...
Men hallå, är det någon som håller mina katter inlåsta? Kan de ha tagit in Berit när Bertil sprang ut och bytt igen; eller byter katten skepnad?? (ärligt talat, min tanke är inte helt borta... jag vet inte om jag skojjar ang att hålla katterna inlåsta...).
Berit är efter en vecka hur fin som helst i pälsen, gott hull och var helt torr när hon kom, trots att det var blött ute... ??? ??? ???
-
Vi hoppas alla att Bertil kommer hem snart igen då, han ville nog bara sträcka lite på benen, andas lite frisk luft. Har Berit märkt att det luktar "färsk" Bertil (även om han inte är där in the flesh just nu)?
-
Vi hoppas alla att Bertil kommer hem snart igen då, han ville nog bara sträcka lite på benen, andas lite frisk luft. Har Berit märkt att det luktar "färsk" Bertil (även om han inte är där in the flesh just nu)?
Nej, hon har inte markerat att hon upplever någon doft eller så. Men det märkliga är att det finns två ungkatter till i huset, Karim och Hamsa, som Bertil inte träffat sedan tidigare då de är födda i vinter; men han gick rätt in till dem och käkade ur matskålen som han ansåg var hans, de ansåg var deras och där åt de sida vid sida. Han ville dock inte vara med och leka med ynglingarna, men inget fräs eller annan reaktion på att de inte kände varandra. Jag antar att de luktade som sin mamma, Berit, och därför godkändes direkt utan tveksamhet. Han ville dock ha sin egen låda och inte gå på deras men det fick han förstås, för det visste vi sedan tidigare att han inte går på lådor där andra katter har gått. Alla andra kan samsas om låda, men inte Bertil, inte.
Jag hoppas innerligt att det bara är ett benviftande och inget annat. Att vi ser honom i dagarna igen... Om inte annat skall vi på återbesök hos vetrinären om en dryg veckas tid.
-
De håller en sysselsatt :( Kan det ha varit så att Berit kom in just därför att Bertil gick ut?
Håller tummarna för att Bertil snart kommer in.
-
De håller en sysselsatt :( Kan det ha varit så att Berit kom in just därför att Bertil gick ut?
Håller tummarna för att Bertil snart kommer in.
Vet ärligt talat inte, men det är dock inte helt omöjligt även om de har levt sida vid sida tidigare; han var surrogatmamma åt Berit när hon var kattunge...
(det är faktiskt sant! Kanske kräver en förklaring...
Mia, en stallkatt, dvs, tidigare gårdsägarens och inte vår; la ungar i mitt hö i stallet. En dag när jag stod ute i stallet och höll på med hästen hörde jag ynkliga små jamanden. Började leta runt och kattungarna som kanske var en vecka gamla var inte där jag hade sett dem tidigare. Jamet var så ynkligt så ynkligt och jag gick efter ljudet. Där låg de fyra små kattungarna. Jag rusade in och hämtade sambon och han fick gå igenom katterna. (jag vägrade! Huvva!).
En levde och var aktiv/visade rootingreflexer/ och det var den som hade jamat (det var förrästen Berit), och de andra tre kunde vi inte avgöra: de hade inga rörelser eller reflexer, och var stela pg kölden.
Vi enades om att elda på för fullt och lägga dem på golvet på dass (golvvärme) för att se vad som hände. Efter ett par timmar hade två av de orörliga lite rörelser igen, eller rättare sagt, synbar andning, men en hade inte klarat sig. Dagen efter hade de två benrörelser och hade återfått en livlighet, märkligt nog!!
Vi kidnappade katthonan: ägaren var inte intresserad av att ha in kattungarna och sen fick honan bo på vår toa med sina ungar ett tag, då hon inte var hundvan och inte heller var van vid låda etc. Hon var en väldigt dålig kattmamma måste jag säga, även om hon lugnade sig något i några veckor efter att ha fått maten serverad på fat; hon var inte den omhändertagande sorten, utan försökte mest undvika sina ungar, tyvärr, de timmar det gick hålla henne inne mellan varven var nästan uteslutande med tvång.
Hon blev emellertid överkörd av sopbilen när ungarna var sex veckor gamla, ungefär, och då tog vår hund och Bertil över fostrandet, lät dem sutta och Bertil började lära dem jaga. Jag tror att dessa två var ett bättre alternativ för ungarna än vad mamman var ärligt talat och de ägnade sig helhjärtat åt dem bägge två. (vår hanhund fullkomligt älskar kattungar tar med sig dem när han går iväg etc; det är ett inte helt ovanligt fenomen hos belgarna som har mycket urhundsinstinkter, hanarna tar inte sällan hand om valparna från tidigt skede om de får närvara hos tik och valpar).
Därav har Berit två manliga mammor, och är nog inte en helt vanlig katt i sinnet heller. (De två andra katterna flyttade och fick andra hem när de var tillräckligt gamla. ).
-
Att vara kattägare verkar vara grymt arbetsamt, samt ganska dyrbart!
-
Att vara kattägare verkar vara grymt arbetsamt, samt ganska dyrbart!
Tja, så är det att ha djur överhuvudtaget. Man får räkna med att det kan uppstå oförutsedda utgifter mellan varven, men jag måste säga att jag har haft tur med mina djur, det är i stort sett Bertil som har kostat vetrinärarvoden... jo, och så fick vår hund hjärnhinneinflammation efter ett fästingbett (efter ett besök uppe i uddevalla, där är fästingarna många och stora som husvagnar).
Min förra hund var nästan 16 när vi tog bort honom och det var första gången vi gjorde annat än tusenmilaservice på honom hos vetrinären.
Just nu har vi utöver katterna, en hönsflock, tre angoragetter, en hund och så en fjordhäst som varit utlånad några månader som beräknas komma hem i juni igen.
-
En mycket dålig bild Nisse!
Har du hört talas om att det finns blixt på kameror idag?
Det blev inte bättre än så här med mobilen och blixten var på.
-
Någon skymt av Bertil?
-
Jag ljusade upp bilden för din skull Ängla :-*
-
Nisse 8, katter ÄR knäppa! Precis så där hoprullad ligger vår Sune också och sover, men.....han ligger i handfatet i badrummet.
Vår Albin är av den vårdande typen hankatter. Varje år, då vår förra katthona Stumpan (Albins mor) fick kattungar, så flyttade Albin in till Stumpan och ungarna i garderoben. Där hade det det mysigt och varmt på ett fårskinn i ett hörn.
Då Stumpan gick ut, satt Albin stolt som en tempelkatt och vaktade barnaskaran (som i alla år bestod av 4 ungar/kull). Sedan agerade han snäll tålig lekfarbror i all oändlighet. Stumpan var blandning med norsk skogskatt och hade en ooootroligt mjuk men korthårig päls. Hon var fyrfärgad och så ful, att folk bara älskade henne för det. Folk i trakten stod på kö, för att få ungar efter henne. Pappan till ungarna var en norsk skogskatt. Hon fick i varje kull 3 röda hanar, varav 2 var otroligt långhåriga, 1 hade kort sammetsmjuk päls och så en superful hona med den underbara 4-fargade korta pälsen. Tyvärr blev Stumpan tokig vid födandet av sista kullen. Började kissa och bajsa överallt inne. Julen då vi böt i sängarna var dag och ibland flera ggr/dag, blev hennes sista. Hon fick stillsamt somna in i mina armar. Veterinären ansåg det vara bäst så.
Albin försvinner ju långa tider var sommar och syns inte till alls. Vi TROR att han slår sig ihop med någon vildkatt som fått ungar. När dessa klarar sig själva kommer han hem igen. Beteendet började året efter att Stumpan inte fanns kvar.
Kan en hankatt (kastrerad) bli så "barnkär" att det ligger sanning i vårt tänkande.
Vad tror ni?
-
Kan en hankatt (kastrerad) bli så "barnkär" att det ligger sanning i vårt tänkande.
Vad tror ni?
Bertil var inte kastrerad när han adopterade kattungarna. Han kastrerades väldigt sent och har alla hankattsbeteenden kvar, det är väl bara driften som inte är så pockande längre?
-
AHA, han går alltså runt i omgivningen och lämnar återbud!! ;D
-
;D ;D ;D
-
AHA, han går alltså runt i omgivningen och lämnar återbud!! ;D
;D ;D ;D ;D
-
Skratta ni bara!! Vår Murre blev kastrerad på äldre dar. Han var Alfa-hannen i byn. Blev så illa tilltygad i slagsmålen, att veterinär fick uppsökas (detta var innan vi hade Svenska droppar för 30 år sedan.)
Efter genomförd kastrering, gick han direkt ut för att lämna återbud till katt-damerna.
Vi hörde hur de klådde upp honom i sina besvikelser över utebliven kurtis. Vi fick ge oss ut med ficklampor på natten, för att leta rätt på kraken. Efter detta trauma blev han inte riktigt sig själv. Från att ha varit en vältränad hanne med tvättbräda på bröstet, övergick han till att spana från fönsterbänken. Vikten ökade katta-strofalt.
Jag fick lov att skriva SORRY BRUDAR på en skylt som han visade upp för de kärlekskranka kattslynorna som strök runt huset.
De gånger som han bevärdigade sig att gå ut, var av nöden påkallade.
-
Har Bertil kommit hem än? Man undrar ju lite....
-
Ingen fara på taket. Han kommer efter avslutad runda. Bertil kanske hade lovat MÃ…NGA för MYCKET??
-
Ja, han var inne en snabbis igårkväll. Käkade, kollade så jag låg på rätt plats i soffan, hoppade upp och la sig och stensov. När jag var uppe en sväng inatt ville han ut och då släppte jag ut honom förvissad om att han kommer tillbaka när han behöver det.
Det finns ett kinesiskt gammalt ordspråk:
"är det något du gärna vill ha,
släpp det lös och låt det flyga fritt.
Är det meningen att du skall ha det,
så kommer det tillbaka till dig".
Jag förlitar mig på detta nu.
-
kikis, underbart talesätt!!
-
Skönt att han har visat sig. Det betyder antagligen att han har kommit på var han hör hemma ;)
Han skulle bara veta hur många runtom i Sverige som har tänkt på honom ;D
-
Jaa, det var fina ord! Får mig att tänka på en liten tavla som jag gjorde när vår son fötts. Texten hade jag väl sett i någon bok jag läst, minns dock inte vilken. På tavlan (med en målning av sonen) står;
Dansa vilt min själ, lär dig aldrig att marchera!
Det tycker jag också är vackert. Bertil verkar vara en själ som gillar att dansa vilt! Jag tycker även om hundar men just katternas stora frihetsbehov och för att inte tala om, integritet, tilltalar mig och min levnadsfilosofi.
-
Har Bertil varit hemma något mer? Och Berit?
-
Har Bertil varit hemma något mer? Och Berit?
Jadå, Berit är här för jämnan och Bertil bevärdigar oss med en blixtvisit varannan dag eller så för att käka, sova och sen gå ut igen. Så nu börjar tillvaron bli sig lik igen.
-
Så skönt :) Här känns det lite som om helvetet är löst :-\
Vår perserflicka Tasha äter bara blötmat. Har aldrig ätit en torrfoderbit och det innebär att hon snabbare får tandsten. I fredags var vi hos veterinären för att ta bort hennes tandsten.
Vi fick då besked om att två av hennes tänder är angripna av FORL, en bakterie som äter sig igenom tandemaljen.Ska operera bort de två tänderna på onsdag. Kostnad ca 3500kr. PUH! Försäkringsbolaget tar inget av kostnaden. De hjälper bara till med frakturer på hund och katt fick jag besked om :(