Retroforum
Allmänt => Fria diskussioner => Ämnet startat av: kikarbara skrivet ons 30 jan 2008 11:06:39
-
Hur tänker ni när ni handlar på loppis?
Eftersom jag ofta köper saker utan minsta lilla kunskap så går jag bara på "åh, så söt" "ser ut att vara bra att ha" "en sån behöver vi". Etc. Och så försöker jag titta på det när jag kommer hem, och kanske lära mig något nytt.
På loppisar är det egentligen sällan jag fyndar, säkert av ett par skäl, dels att det sällan finns så mycket dyrbarheter på loppisarna jag besöker, och dels för att jag är snäv kunskapsmässigt inom "mina" områden; så jag chansar mig fram i stor utsträckning utefter att jag gillar det själv.
Men, hur tänker du?
-
Jag köper i första hand sådant som jag vet att jag letar efter och vill ha hemma. Sedan köper jag även till samlarkompisar sådant som de letar efter (och de letar saker åt mig). Dessutom köper jag sådant som jag vet/tror är värt klart mer än vad jag kan köpa det för, och så småningom antingen byter jag bort det eller säljer på tradera. Visst händer det även att jag köper något som jag inte har sett förut men som jag fastnar för av någon orsak, men då är det inga stora summor.
-
I början så handlade jag utifrån två aspekter. Antingen för att jag gillade föremålet eller för att det hade ekonomisk potential. Då kunde jag handla till exempel en vas av Gunnar Nylund för en 10:a bara för att jag visste att den borde kosta kanske 500 kr.
Då det efter några år började svämma över av dylika â€ekonomiska fynd†så ändrade jag strategi att det skall ge ett betydande ekonomiskt tillskott och inte bara några 100-lappar eller enstaka 1.000-lapp, det skall vara mer. Det jag gillar köper jag alltid. Den här strategin har jag haft nu de senaste 10 åren eller mer.
Då undrar väl du Kikarbara på vilket gods det går att göra fynd. Svaret är modern konst och utomnordiskt konsthantverk. Det är där jag gör de stora ekonomiska fynden.
Nästa fråga från dig är naturligtvis hur jag uppgraderar kunskapsbanken som sitter i pallet. Den har till största delen byggts upp med hjälp av auktionskataloger och auktionssammanställningar. Till detta naturligtvis ett stort bibliotek med ämnesorienterade uppslagsverk typ porslinsstämplar fråv X-land, Y-land, osv, konsthantverk från Kina och vad de nu kan heta.
Jag har varit intresserad sen jag var 12-13 är då främst av persiska mattor och sen kom konst och därefter konsthantverk. I början var det promenader till den â€enklare handeln†på väg från skolan som ledde till inköp. Från det jag fyllde körkort har jag rasat runt på loppisar och second hand i Stockholms omgivningar, Dalarna och Skåne. Jag handlar även på kvalitetsauktioner fast inte så mycket nu för tiden då jag tycker det är fusk. Nu för tiden gillar jag nämligen själva fyndjakten mer än fyndet.
Vill till sist bara betona att jag jobbar inte i den här branschen utan det är ett fritidsintresse.
-
Jag gör som JJ, "Jag köper i första hand sådant som jag vet att jag letar efter och vill ha hemma. Sedan köper jag även till samlarkompisar sådant som de letar efter (och de letar saker åt mig)."
Jag använder ofta det jag köper till presenter och julklappar. På så sätt (när man fyndar) kan man ge mycket fler grejor.
Tradera är kul, för där har man chans att komplettera samlingar. Ex. matsilver som jag köper till barn och barnbarn. Där kan man köpa olika delar för 1/5 av butikspris.
Jag tycker det är kul att leta grejor på Tradera, eftersom det inte finns några riktigt bra loppisar i stan med omnejd. Jag köper glas och porslin ( inte 50-tals junk ;D) till mina väninnor som vill komplettera sina serviser.
Min samling av biskvitomtar har utökats genom Traderaköp och kontakter som jag fått via A-P.
Reggis skrattar rått åt mina "FYND". Men jag tror hon är riktigt avvis.......... ::)
-
Jag förstår att Tradera är landsortens loppis på nätet. Bodde jag i Uddevalla, Örebro, Pajala eller någon annan bonnahåla så skulle nog jag också handla på Tradera om jag inte kunde slita mig från gödselstacken och flytta till Stocken.
-
Här i Göteborg är Tradera också populärt, men det beror kanske på att det bara bor fattiga arbetare här som inte har haft råd att köpa något av högre kvalitet.
-
Jo jag har märkt det vid de besök jag gjort i Göteborg. Inget vidare utbud där direkt. Då är det väl tur att Tradera finns så ni kan få se glansen från Stockholm i form av kapsyler, ölburkar och fina pins.
-
Jo jag har märkt det vid de besök jag gjort i Göteborg. Inget vidare utbud där direkt. Då är det väl tur att Tradera finns så ni kan få se glansen från Stockholm i form av kapsyler, ölburkar och fina pins.
Det DÄR höll inte riktigt Reggis. Jag bor bakom höstacken, och har dyngstacken till granne, och det är bokstavligt talat. Kan nog kika till en granne och ett sommarhus också om jag anstränger mig, annars är det bara hagar och hav så långt ögat når.
Och MYCKET av det jag skickar iväg går till ... vad tror du?
-
Bodde jag någon bonnahåla så skulle nog jag också handla på Tradera
Nä, det tror jag inte på. Du har beskrivit att fyndjakten är viktigare än fyndet, eller minns jag fel? Du skriver mycket. Tradera är ingen vidare jaktmark.
-
Det är naturligtvis till Stockholm Kikarbara. Det beror på personalbrist inom åldringsvården.
Anja det är nog som du säger jag skulle för det första aldrig bo i en bonnahåla så där sprack det.
-
MMMMMMmmmm Tradera ohhh så härligt!
Anja, "Tradera är ingen vidare jaktmark." Just nu är jag storbelåten!!
Reggis, vadå gödselstacken?? Förmodar att du vill slita dig från Gödsel-Stocken ;D ;D
-
MMMMMMmmmm Tradera ohhh så härligt!
Anja, "Tradera är ingen vidare jaktmark." Just nu är jag storbelåten!!
Reggis, vadå gödselstacken?? Förmodar att du vill slita dig från Gödsel-Stocken ;D ;D
Har du fyndat något nytt, Reseda?
-
Ja, för mig är det fynd, då jag hittar saker för komplettering, som jag länge sökt efter.
Silverbestick för ca 1/5 av nyvärde tycker jag också är fynd. Ett bestick är ju begagnat efter attman ätit med det första gången.
Några JÄTTEFYND har jag inte gjort. Jag säljer aldrig, så jag har inget behov att ha vinstmarginal på det jag köper.
-
Det är som du säger Anja, det är jakten som är grejen. Jag har fått en otrolig jaktinstinkt och min näsa är känslig som på en fågelhund när det gäller att nosa upp fynd.
Sen njuter jag extra mycket beroende på situation. Som i somras när det stod en vas av Bitossi på ett loppisbord. En sketen handlare fick grepp om vasen innan mig, granskade den och ställde tillbaks den. Jag tror inte den hade hamnat på bordet innan den fanns tryggt i min famn. Priset, ja det är som en saga, 25 kr. Jag vet inte om det passar sig att tala om det men i princip så mer eller mindre â€går det för mig†i liknande situationer.
Fast skönast är det när jag lyckas lura en handlare måste jag erkänna. Det finns ingenting som går upp mot det. Att komma in i en affär och hitta ett kraftigt underprissatt toppobjekt och som grädde på moset även pruta, det är liksom â€top of the lineâ€.
För att dra en anekdot. Var på utomhusloppis i Kåseberga för ett antal år sedan. Det var väl ett 30-tal säljare som stod på gräsmattan med sina bord och sålde grejer. Vid ett av stånden stod det en fin 1800-talsmålning. Vid första anblick kunde man få för sig att det var ett tryck i en fin ram. Men när man lyfte upp den så framgick det att det var en olja på ekpannå som var signerad med monogrammet AB. Jag såg ju direkt vad det var och bad om ett pris. â€200 krâ€, svarade säljaren. Jag fortsatte titta och då sa han â€100 kr för ramen dåâ€. â€50 krâ€, sa jag och på det vart det OK.
Vad var det då jag fick tag på? Jo det var en målning från 1856 utförd av Agnes Börjesson â€under mina långsamma dagar i Frankrike, Agnes†som det stod på baksidan.
Här kan ni läsa mer om denna konstnärrinna som bland annat finns representerad på Nationalmuseum.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Agnes_B%C3%B6rjeson
Måste erkänna att det var tur att jag hade jeans på mig vid detta tillfälle.
-
Att göra fynd är underbart, men om säljaren var nöjd med 50 spänn så har du ju inte lurat honom/henne.
-
Några JÄTTEFYND har jag inte gjort. Jag säljer aldrig, så jag har inget behov att ha vinstmarginal på det jag köper.
Jag är förvisso beroende av vinstmarginal, men framförallt är jag nog beroende av att tömma ut. Det börjar bli uthärdligt efter att ha tömt ut en del av köpet från ett lanthandelslager /kläder och handarbete, en andel av ett annat lanthandelslager/kläder, delar från en manufaktur/kläder, klänningar och kappor från en damekipering, delar från en syfabrik och ett tapetlager, och så till sist köpet av en hel loppis när ägaren skulle flytta och sälja sin fabrikslokal.
Fast det där med vinstmarginal på loppis kan jag nog slopa, visst händer det att jag lägger ut ett loppisfynd till försäljning men då skall det vara något speciellt. Jag gör lagerköp när jag behöver vinstmarginal måste jag säga, men det är ett långsamt sätt att jobba på när tusentals varor skall vändas och vridas förstås, och det är liksom inte snabba affärer, pengar in som märks i mängden av utgifter och kostnader kring dem. Jag skulle behöva femdubbla mig för att bli en god affärskvinna.
Just nu är det väl loppisen som jag har det lite kaotiskt med. Det finns guldkorn, men ochså mycket "utfyllnad" och jag vill inte slänga i onödan, man vet aldrig vad folk söker eller inte söker... Även där finns förrästen kläder och textiler, fast det är parets egna och det finns från 40-80-tal.
-
Ett tips Kikarbara. Man kan se en loppis uppgång och fall beror oftast på just det här att inte slänga. Det är ju så att det osäljbara är det som står kvar och det blir mer och mer. Till slut drunknar hela loppisen i skräp.
Det jag skulle göra är att sortera detta överskottsgods i två högar nämligen högen släng och högen lagra undan. Sen är det dags att rotera â€lagra undan godsetâ€. Byt detta med jämna mellanrum så det känns nytt i butiken när man kommer in. Då kan man ta hänsyn till trender och liknande.
Ofta finns det udda glas, tallrikar och liknande. Ha det i en speciell avdelning där de som vill komplettera kan titta och inte utspritt lite här och där. Sortera gärna på fabrik.
Tänk på, att det man inte ser det kan man inte heller köpa.
Vill du absolut inte slänga, det är en sjukdom som är allmänt spridd i second hand kretsar, så rotera även skräpet. Men se till att det inte är belamrat så man kommer fram. Plockar du undan så får du också utrymme att fixa till.
-
Reggis, det är ditt enorma kunnande som gör att du kan fynda så stort. Det jag kan ryms på din lillfingernagel. Med ökat kunnande kommer kristsk granskning. Du har fått mig att TITTA på konst på ett annat sätt. Märkligt att många av mina förr så fina tavlor, nu antagit karaktären av "hötorgskonst". Ändå älskar jag dem, för att de är förknippade med glade MINNEN!
Kikarbara,säljer HANDARBETEN? Dem skulle jag vilja se.
-
Det är handarbeten, textil, som jag just nu köper in travvis av. Skulle vilja uppmana all här att passa på mens priserna är så humana som dom fortfarande är idag. Jag tror jag skall lägga upp en tråd här under textil med lite ur mina samlingar som börjar anta rent sjuka proportioner.
â€Its´ now or never†skulle jag vilja säga. Dels börjar handarbetet bli poppis även i min åldersgrupp. Stitch 'n Bitch så är det. Det innebär att allt fler börjar bli medvetna om vilket jobb det ligger bakom detta. Dessutom kommer intresset för högklassiga textilier att öka. Detta har redan lett till en stigande priskurva som vi bara har sett början på.
Nu måste jag jobba lite, suck, blir svettig bara jag tänker på det.
-
Reggis, Jag tänker på ofärdiga handarbeten till syföreningen. De är dyra i inköp, utan att broderiet är påbörjat ens. Vad timlönen blir för broderier, kanväl räknas i ören snart!
Håller med dig helt. Satsa på fina handarbeten för framtiden. Alltid välkommet som presenter i stället för blommor som vissnar.
-
Ett tips Kikarbara. Man kan se en loppis uppgång och fall beror oftast på just det här att inte slänga. Det är ju så att det osäljbara är det som står kvar och det blir mer och mer. Till slut drunknar hela loppisen i skräp.
Det jag skulle göra är att sortera detta överskottsgods i två högar nämligen högen släng och högen lagra undan. Sen är det dags att rotera â€lagra undan godsetâ€. Byt detta med jämna mellanrum så det känns nytt i butiken när man kommer in. Då kan man ta hänsyn till trender och liknande.
Ofta finns det udda glas, tallrikar och liknande. Ha det i en speciell avdelning där de som vill komplettera kan titta och inte utspritt lite här och där. Sortera gärna på fabrik.
Tänk på, att det man inte ser det kan man inte heller köpa.
Vill du absolut inte slänga, det är en sjukdom som är allmänt spridd i second hand kretsar, så rotera även skräpet. Men se till att det inte är belamrat så man kommer fram. Plockar du undan så får du också utrymme att fixa till.
Tack så hjärtligt Reggis, det här är tips jag skall ta till mig. Även om jag inte har en loppis i vanlig mening så funkar det så här hos mig med skulle jag tro. Jag skall börja med att byta ut alla barnkläder i storlekarna här inom kort.
(jag har en barnsecondhand egentligen).
-
Jomen visst märker man att handarbeten är en stigande trend? Speciellt nu när japanerna har börjat intressera sig för gammal svensk/nordiska stilarter, som ex tvistsöm och dyligt. Fler gamla bortglömda stygn och metoder verkar ochså komma till heders igen. Idag kan man ana att textil och handarbeten är en gengre som kommer att öka framledes, nästan?
Reseda, tack för ett trevligt samtal, jag har dig i åtanke!
-
På auktioner kan man ännu få broderier till billigt pris!
Har ropat in kartonger med vackra handarbeten för en spottstyver! För några år sedan fick man även tag i Damast- och linnedukar billigt, men nu börjar en del "tanter" och för all del "gubbar" också få upp ögonen för dessa.
-
Jag har lite fobi för att handla för mycket. Jag hade en kompis en gång i tiden som hade ett stort problem med just det, hon spenderade varenda ledig stund på loppis och samlade på sig så mycket prylar att man knappt kom in i hennes hus. Hon köpte framförallt 60-talsgrejer och hade massor av helt fantastiska saker och möbler som bara försvann i berg av skräp och damm. Hon mådde allmänt kasst och om man ska försöka analysera saken så tror jag att shoppandet blev någon sorts substitut för allt annat hon saknade. Jag lovade att aldrig tillåta mig själv att bli sådan, och det har jag inte, även om jag shoppar en hel del.
Jag är selektiv när jag går på loppis, men jag går helt på känslan när jag väl köper något. Jag försöker att aldrig köpa någonting för att jag tänker sälja eller tjäna pengar på det, utan bara väldesignade eller av annan anledning intressanta saker som jag vet har en given plats i mitt hem.
-
Led hon av alla prylar. Alla som kommer hem till mig förundras över det berg av prylar jag har. Inte nog med det, jag har ju ett hem till med ett berg av prylar. Då ser de så bekymrade ut. Jag tror nämligen att det är omgivningen som har mest bekymmer av vårt shoppande. Jag trivs i alla fall med det. Fast jag gör ju annat också, bland annat så motionerar jag flitigt.
Jag får inte berätta om mina motionspass här för Ada, det är förbjudet. Annars delar jag gärna med mig och berättar om dessa pass men som sagt var det går tyvärr inte.
-
Jag får inte berätta om mina motionspass här för Ada, det är förbjudet. Annars delar jag gärna med mig och berättar om dessa pass men som sagt var det går tyvärr inte.
Du behöver inte berätta om dem, vi fattar ändå vad det handlar om!
-
Jag tänkte ni ville ha lite tips â€JJâ€, det brukar uppskattas.
-
Jag handlar och har grejor ett tag sen ger jag bort saker eller säljer, vilket som passar.
Jag har blivit mkt ombytlig och gillar att förnya mig och omgivningen.
Har lärt mig med åren!
Tidigare så behöll jag saker för att det varit mammas, mormors, pappas osv. alltså av ren nostalgi, och att någon måste ju ta hand om arvet.
Hade således hela lägenheten och förråd och källare fulla av måste ta hand om saker, dessutom köpte jag ju själv saker....
Till slut kom jag till insikt.... alla dessa måsten var ju en enorm ryggsäck som jag släpade på, den tyngde mig och mitt liv...
Började skänka bort saker i liten skala, jissus vad skönt det var.
Äntligen började det lätta... och nu... livet är härligt, jag köper nya grejor, gamla grejor, behåller lite, slänger mkt och skänker en hel del!
-
Det där låter mint Domino men jag hinner inte för jag handlar ju jämt eller motionerar.
-
Led hon av alla prylar.
Jag menade snarare att hon led av annat och försökte dämpa sina bekymmer genom att shoppa hysteriskt. Det är vad hon själv har konstaterat, inte något som jag som betraktare hittat på. Huruvida hon led av prylarna i sig har jag ingen aning om, det skulle jag inte tro (förutom att de samlade enorma mängder damm och säkert inte var så hälsosamma att leva bland på det viset), men jag tror inte heller att hon uppskattade sakerna för mycket mer än den tillfälliga köpglädjen. Mycket lämnades ouppackat i ett hörn och såg inte dagens ljus efter att hon köpt det.
Det var hennes situation och jag vet inte alls vad situationen är med dina berg av prylar Reggis, bara du är nöjd så dömmer inte jag! Själv är jag som gladast med gott om fina prylar att titta på, men mellan alla fina prylar måste det vara massor av öppet utrymme till övers att springa runt, "motionera" och annat i.
-
Jag känner det befriande, att jag utan saknad nu kan ge bort massor av möbler, som jag förut sparat på vinden i ett av mina hus. Känner ingen saknad efter dem. Tror dock det var bra, att spara dessa ärvda grejor så länge. Jag ville inte sälja dem. Nu känns det BRA, att vänkretsen plockar bort saker de vill ha. Tror jag kände motstånd mot, att någon främmande skulle värdera grejorna. Enklare nu att grejorna uppskattas och tas emot som gåvor.
-
Chicaboom så är det med mig också. Jag gör ofta fynd hemma. Det vill säga hittar grejer här och där som jag glömt bort och som sagt var jakten är liksom huvudnumret. Fast inte mår jag illa av det tvärt om.
-
Jag mår illa av, att få jaga mina saknade "braåhagrejor" hemma. Oftast resultatlöst.
Men ibland gör man riktiga klipp i kartongerna.
-
Ibland går jag upp på vinden och gräver lite. Det som gör mig mest förvånad är att det är sån hög kvalité på "skräpet" där. Det enda av mina tidiga inköp som inte håller idag är diverse måleri. Där har andelen skräp blivit relativt hög. Men med tanke på vad jag fått tag på så är det ändå inte så farligt faktiskt och ramarna kan jag ju använda.
-
Jag fyndade MIN gamla dopklänning (som gått i släkten) i en skokartong i en byrålåda på vinden. Där har den säkerligen legat, sedan min MYCKET ordentliga Salig Mor lade ner den fint med silkepapper i.
Synd bara att Lilla Ä. då var döpt i NY dopklänning som jag fick sätta mig och brodera. Hur mycket jag letade efter trasan inför Lilla Ä:s dop skulle ni bara veta!
Yngste sonen har inga barn ännu, så den kanske kommer till användning..........
-
Det är så härligt att bara släppa taget om gamla prylar , samt så trevligt att hitta en ny passande ägare till något som man tycker om , så man kan säga farväl till föremål som man inta behöver längre, samt hitta något nytt som väcker ett nytt intresse att samla på.