Bertil har kommit hem!!!!!

[kikarbara]

Jag måste berätta för någon; familjen är i upplösningstillstånd, dottern har tårar som sprutar åt alla håll så hennes svarta mejk har runnit all världens väg. Bertil har äntligen äntligen äntligen kommit hem!!

Bertil har inte visat sig hos oss sedan slutet på augusti eller något sådant. Vi har diskuterat hans öde och enats om att han förmodligen ligger i ett dike eller vid en vägkant eller sprungit bort eller något sådant... för ett halvår sedan lite drygt såg vi en annons på blocket "någon som känner igen mig?" med bild och jag undrade om inte det var han. Vi hade lite mailkontakt, men det fanns ett par skillnader som avgjorde att det inte kunde vara han utöver massvis av mil. Vi fick inse loppet kört, vår älsklingskatt skulle aldrig komma tillbaka och vi skulle aldrig få veta vad som hänt...

Ikväll jamade det utanför dörren, dottern öppnade väl förvissad om att det måste vara Berit. Och så hör jag hur hon skriker helt hysteriskt, som utan mål, bara ett vettvilligt illskrik. -Vad i hela friden? Med tanke på att huset är långt och hon fanns i ena ändan, jag kanske 20 meter bort flera rum efter, så förstod jag att något allvarligt måste hänt, rusade mot henne och hennes skrik som aldrig tog slut. Möter upp henne i hallen, där står hon helt rödmosig, tårarna rinner och hon får inte fram ett ord, utan bara skrik som inte upphör. Jag står och tittar på henne och hon pekar mot matskålen. Major Spindel, tänker jag... men där sitter Bertil ock käkar torrfoder som om han inte gjort annat det sista, ännu större, ännu fetare och ännu rödare än sist....

Vi är numera en lycklig och hel familj igen!
(bild kommer på vår goding).

[Reseda]

VAD ända in i blekfeta h.....e gör katterna när de försvinner så där? Våra 2 kattherrar är kastrerade och försvinner i maj-juni till början av oktober då kylan kommer krypande. Vi sörjde dem som döda de två första åren det hände. Tredje året kom den ena hem i september. Den andra som vanligt i början av oktober.
2007 kom den ena tillbaka redan i augusti. Detta berodde på att han varit i slagsmål och hade en stor ful smärtsam böld på ena kinden. Han lät sig tryggt genomgå utklämmande av var mm. Sedan försvann han igen tillslutet av september. När han kom hem, hade han sällskap av den andra kattherren.

Båda är tjocka både om magen och pälsen då de kommer hem. VAR håller de hus?
Jag har frågat dem. De vägrar svara. Jag har trätit på dem, för vi varit oroliga. Inget hjälper.

Om de inte vore kastrerade så skulle jag förstå bättre att de drar på semester. Det är bara dessa 2 av alla katter vi haft som gör så här.

[kikarbara]

Nää, vet ni vad?? Nu blir jag ju genast ledsen i ögat. Gissa vad som händer?

Någon står vid dörren och jamar....och vill UT! 

[kikarbara]

Vad han gör, utöver att slåss, det vet jag inte. Han är full av ärr och sår efter ett par goa slagsmål; men det skall tilläggas att det har varit lite hankatter i området det sista, så han kan inte ha varit i närheten... Nu går han och piper och skriker. Vad skall vi göra? Vi vill ju inte bli av med honom igen... 

[ada]

Är det inte större chans att han kommer tillbaka om han får gå när han vill?

[gitzie]

Kikarbara,jag gläds med dig Vet precis hur det är  
För många år sedan var en av våra kattfröknar borta på besök hos en kattherre,13 mil hemifrån.
Det skulle bli söta perserbebisar tänkte matte. Tjosan! Vår lilla försynta Esther rymde och tog hanen med sig.

Matte kastade sig i bilen och körde med dödsförakt de 13 milen i en hastighet som kunde fått vilken racerförare som helst grön av avund.
Bara matte kom dit och ropade på henne skulle den lilla kickan komma genast.
Tro det Icke!

Jag gick i 4 dygn och letade, ropade, pratade med folk. Allt för att hitta henne....
Till sist insåg jag att jag inte kunde göra något mer än vad jag hade gjort (Lappar på butik och kiosk, tidningsannons, efterlysta i sydostTV.....jodå

Jag grät i 13 mil hem.

Efter 6 dagar ringde en person 2 gator ifrån där mina vänner bodde. De två katterna hade gått ner i hans krypgrund. Min kompis kastade sig iväg med transportboxar och lyckades få tag i en. Hanen sprang rakt in i en box och Esther försvann förbi.

Efter ytterligare 2 dagar ringde en granne. "Det gick in en liten svart katt i mitt garage och jag stängde dörren. Kan det vara den du letar efter?".
Ja tack, det var det

Min man ringde mig på jobbet. Har ni sett gamla filmer där damerna tar sig för pannan och säger "Jag trooor jag dånar" och kastar sig ner i en stol?
Precis så kändes det. Benen vek sig och som tur var fanns det en stol bakom

Min man körde direkt för att hämta hem henne och när jag kom hem från jobbet fanns hon där.............Syndafloden kan inte ha varit värre än mina lyckotårar

[Moses]

...kastrerad....tja, ute på konsultuppdrag....

[Reggis]

Tacka vet jag gojor, dom vet man var man har. Det är bara att hota med att rycka fjädrarna av dem så kommer de fram bums när de gömt sig.

[kikarbara]

Tacka vet jag gojor, dom vet man var man har. Det är bara att hota med att rycka fjädrarna av dem så kommer de fram bums när de gömt sig.

Tack du, dessa har jag testat. Min kakadua hade den otrevliga vanan att väcka hela huset (bodde i lägenhet då) klockan 5 på morgonen vare sig man täckte över eller ej. Och då väckte han agapornisarna som genast satte igång och kuttra de med. Stax därpå vaknade Kalle, undulaten som var kär i en citronläskflaska med gul etikett /han var gul/ och finkarna och sist jag. När den sista fågeln rök, så lovade jag mig själv att inte ta en fågel innanför dörrarna.
Nu finns det dock en skock höns i hönshuset. De ger mig den fågelglädje jag behöver.

[kikarbara]

Är det inte större chans att han kommer tillbaka om han får gå när han vill?

Vi har inte vågat släppa ut honom inatt. Han gick runt, runt, runt och skrek, till sist tröttnade han och intog sin gamla plats, vid knävecket på mig i soffan. Där låg han och kopplade av, tvärsomnade till sist. Dottern har haft en egen låda till honom i sitt rum och han har befunnit sig där med stängda dörrar. Hans vanliga sovplats var i hennes säng kan jag tillägga. Vi försöker visa honom lite av hans gamla vanliga vanor innan han går ut igen, och inte minst att kunna gå till full matskål när som helst. Med lite tur väcker det lite fler minnen. Han ser inte ut att ha blivit klappad eller hanterad av människor på länge? Svårt att säga dock. Jag tror att han kom in igår pg snön som kom för första gången i år, måste gjort det svårt att hitta mat.

[ina]

vad skönt att Bertil kom tillbaka
okastrerade hankatter kan gå flera mil för att hitta en söt tjej
som tur är finns det snälla människor som matar dessa "vilsna" katter

[kikarbara]

Han verkar inte ha varit hanterad av människor på länge, så vad han egentligen har gjort får vi aldrig reda på. Just nu befinner han sig på djursjukhuset, för tusenmilaservice, öronmärkning, avmaskning, genomgång av sår, tömning av bölder etc. När de hörde vår historia skapade de en tid trots att ingen fanns, så vi var och lämnade in honom i förmiddags. Han skall hämtas klockan ett, så då vet vi lite mer om hans status.

[kikarbara]

Nu är han hemma igen, avmaskad, fått medel mot öronskabb, penicillin, är genomgången och det verkar som om han varit påkörd eller liknande under resans gång, för inte så länge sedan. Kanske därför han har dragit sig hemåt. Bägge hans hörntänder har frakturer, därav misstanke om trauma, utöver att han är lite medtagen rent kroppsligt.
 
Kanske därför han inte lät sig hanteras som tidigare, utan visar en del irritation när man tar i honom. (det har gått att göra precis vad som helst med honom tidigare, men nu säger han absolut ifrån ganska omgående).

Nu är han i varje fall öronmärkt, så nu kanske det ökar förhoppningen att få igen honom om han drar ut på nya stråt igen.

Men det blir ett besök hos tandläkaren så fort som möjligt i varje fall. Huvva. Förhoppningsvis får vi råd inom kort, men de kunde i dagsläget inte avgöra om de måste dras ut eller om de kan bygga upp dem igen.

[gitzie]

Har han ont i tänderna blir han lättirriterad kan jag lova.
Prata med tandläkaren. Jag tror att en katt som får maten serverad kan klara sig utan hörntänderna. Har han fått en smäll så att han har frakturer på dem, är det lätt att rötterna är skadade och då blir det bara fortsatta problem om man inte tar bort dem.
Inte så kul.........de tänderna har ganska så stora rötter.
En av våra katter har FORL, en bakterie som äter sig genom emaljen och vi har gjort många besök hos "tandläkaren". FORL går i dagsläget inte att bota, utan man kan bara ta bort angripna tänder.
Jag hoppas att du har din Bertil försäkrad!
Håller tummarna för att er vän ska bli återställd och bli sitt vanliga mysiga jag

[Domino]

Jag vet vad katterna gör när de försvinner!
Till skillnad från hundar så bryr sig inte katter om vem som ger dem mat, bara någon gör det och helt plötsligt så kan en "granne" några kilomter bort ge godare mat eller ha en lugnare hemmiljö eller liknande och då byter de bara hem..... så krass är verkligheten.... sen kan de tröttna efter ett tag och byta tillbaka....

En barndomskamrat till mig hade en grårandig Pelle som kom och hälsade på och stannade läääänge, helt plötsligt kunde han vara borta i veckor för att sedan dyka upp igen och stanna 1 månad eller längre.... det visade sig efter många år att han egentligen bodde ca 3 km längre bort och vandrade iväg lite då och då, han hette naturligtvis något annat i sitt eget hem men det kommer jag inte ihåg....
 
Tipset man kan ge är, att inte ta in och mata katter som verkar friska och välmående, det finns säkert ett annat hem där någon saknar sin älskling...

Lycka till med Bertil...hoppas han blir piggare och gladare med tiden!