Författare Ämne: Mannens önskedröm eller…..  (läst 24018 gånger)

Reggis

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 1 940
  • Av två onda ting gör jag det jag inte gjort förut.
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #45 skrivet: tor 28 aug 2008 11:43:19 »
Den här installationen är egentligen en typ av parafras på Gittan Jönssons berömda målning Diskkasterskan från 1978. På den tiden handlade jämlikhet fortfarande om basala saker som hushållsarbete och liknande.

Kanon

  • Seniormedlem
  • ****
  • Antal inlägg: 395
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #46 skrivet: tor 28 aug 2008 12:51:15 »
 Att "knycka" andras ide går bra mellan män också. En professor korkad i elektronik berättade två timmar efter det att jag löst ett problem och framfört min lösning på problemet till honom samma lösning som jag berättat för honom tidigare. Precis som om det var han som kommit på förslaget och jag inte visste.
 Var så korkat så jag kom inte för mig att säga någonting om att....

änglautanskor

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 640
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #47 skrivet: tor 28 aug 2008 21:45:33 »
Reggis, jag blev inte alls upprörd eller nåt (för en gångsskull) uppskattar att  du förklarar tanken bakom kvinnan i bur vad som symboleras ,

När jag var barn bodde jag på Capellagården i Vickleby med mina föräldrar, på den tiden levde Carl Malmsten , men jag minns så många roliga spännande och ofta udda personligheter.
Mina föräldrar fortsatte att köpa konst , glas i Småland, skulpturer mm. i  alla dessa år, jag har diverse tavlor i mitt ägo ,och  vid mina föräldras död så kommer jag helt krasst att ärva mer tavlor mm .
Efter min uppmaning så har min far sett till att hans fotosamling mm har bland annat hamnat på museum, kolla in på Lennart Sandström , foton från en bygd  från Norrland.
Jag är så stolt över min far, som kuriosa kan  nämnas att mina föräldrar köpte Solmålarens hus i Mörbylånga , alltså Per  Ekströms hem , där växte jag upp,i ett stort och kallt hus med många kakelugnar vilket min pappa eldade i varje morgon , innan han kokade gröt till oss fyra ungar.

Reseda

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 1 238
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #48 skrivet: lör 30 aug 2008 01:01:09 »
"Det är ingen slump att flickor kan frossa i rosa men att pojkar inte kan göra det. Det är något vi själva skapar och har skapat."

Yngste sonen älskade rosa. Första skoldagen i klass 1, tar han på sin rosa träningsoverall. Han kommer hem och vill ha blå tråningsoveraller. Han hade blivit upplyst av sina skolkamrater om, att pojkar inte ska gå klädda i rosa!

"Men vi har inte några särskilda nagellacks- eller hushållsgener som männen inte har."
Jag har definitivt blivit född med överskott på hushållgener. Jag är ekonomiskt oberoende, men finner största nöjet i att plocka och ta tillvara vad skog och mark erbjuder så här års. Att stå framför en proppfull matkällare och beundra mitt verk njuter jag mera av, än att t ex gå på bio eller krogen.
Nagellacksgener saknar jag.

Lilla Ä. har ärvt mina hushållsgener och sin Mors nagellacksgener. Det vore mycket tidsbesparande och mindre tålamodsprövande om hon inte hade gjort det. Jag kan inte ens ta fram en visp, förrän hon kommer farande och konstaterar: Visst får jag vara med och hjälpas åt.
 Nagellack är det ingen idé att försöka gömma ens. Hon luktar sig till var de för dagen finns OCH målar sig!

För min personliga del, tycker jag, att det är viktigt, att alla människor får utveckla det de som små har lust till (inom rimliga gränser)
Alla vi olika människor behövs, för att ett samhälle ska kunna fungera. Inget arbete anser jag är "finare". Finns inte rörmokarn´så får vi skaffa utedass. Det vill jag inte. Jag vill inte vara utan el. Jag vill läsa böcker. Se på TV. Se vackra målningar. Få min bil lagad. Gräset ska klippas, men inte av mig. Mat måste lagas. Jag njuter av att göra det.

Varför i h.....e kan inte alla tycka likadant som jag? Då skulle vi leva i en betydligt mer harmonisk tillvaro.  Låt var och en göra det den är bäst på. Inget ska räknas mer eller mindre värt, bara vi drar vårt strå tillstacken!

Till sist vill jag bara upplysa om, att svampväskor passar bättre att ha över huvudet som skydd mot all slags flygfän. Detta är Lilla Ä:s eget påhitt. Vi plockar svam i hink och Lilla Ä använder den nyinköpta svampväskan.
« Senast ändrad: lör 30 aug 2008 01:23:57 av Reseda »

Fjoll

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 631
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #49 skrivet: lör 30 aug 2008 11:05:13 »
Jag kan bara säga, Lyckliga Lilla Ä med en sådan vidsynt och rolig Mormor! Jag gillar dig Reseda och dina inlägg gör mig verkligen glad!
Drottningen är den som skapar alla regler, jag är drottning. Jag skapar alltså reglerna. Som jag uppför mig, sådan är också god sed, avundas ni mig inte?
(P-O Enquist, Livläkarens besök)

Psst;

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 43
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #50 skrivet: lör 30 aug 2008 12:12:11 »
Fast det är just det som är problemet att låta barnen ärva sina gener och tankemönster ;). Visserligen kan man vara stolt att utrycka det men för utveckling skull är det värt att kämpa på med att stötta sina barn att lära sig "stå emot"  andras tyckande:). Låta barnet ägna sin tid till att fundera på vad man själv tycker och tänker. Tänker på den lille gossen och hans träningsoverall.:)

Reseda

  • Hjältemedlem
  • *****
  • Antal inlägg: 1 238
    • Visa profil
SV: Mannens önskedröm eller…..
« Svar #51 skrivet: sön 31 aug 2008 21:29:19 »
Lille gossen fyller 28 till jul, men minns tydligt sin förkärlek för rosa. Dessutom hade han diadem i håret. (inte i skolan) Visst fick han utvecklas i självständigt tänkande och tyckande. Vi kanske borde ha tränat honom i att rosa inte accepterades som "pojkfärg" på 80-talet?

Men....jag tordes inte spränga skolan som tog honom ur villfarelser som han odlade hemma.
Grupptryck är en jättestor del i barns uppväxt. Det gäller att försöka få barnen att kunna motstå grupptrycket.

Emellertid så är han nu absolut inte mottaglig för någon form av grupptryck! Tack och lov. Vår familj är inte kända för, att ge efter utan kamp om vi tror på något.

Jag påstår, att man inte LÃ…TER barn ärva sina gener. De gör det vilket man vill eller ej.
Man LÃ…TER dem däremot ärva sina bestämda uppfattningar om saker och ting. I detta fall är man många gånger omedveten om att man påverkar dem. Därför gäller det, att vara observant på sig själv.
De små gör inte som vi säger till dem att göra. De tar efter vårt beteende.

Fjoll, tack för de värmande orden. Det sägs, att man ska fostra 4 barn innan man får det 5:te att bli ganska "lyckad"  ;D

Eftersom Lilla Ä:s Mor påstår, att hennes uppväxt varit synnerligen lycklig, så låter hon mig hållas med Älgskrämman. Vi tror, att vi lyckas göra en samhällsduglig medborgare av henne också.
Ibland undrar jag, vem som fostrar vem. Lilla Ä får mig ofta, att verkligen tänka efter!