Allmänt > Fria diskussioner

What made my day

<< < (3/3)

ada:

--- Citat från: Reggis skrivet ons  5 mar 2008 18:26:26 ---På mitt förra jobb blev min värsta fiende tokig och han är, om inte något drastiskt skett, fortfarande intagen för intensivvård på grund av svåra vanföreställningar. Han stängde in sig på sitt rum, satte hyllor för dörren så att ingen skulle anfalla honom...
--- Slut citat ---
jag undrar bara hur länge ni hade jobbat ihop innan han blev sån?  ::)

ada:
What made my day today: Jag har jobbat 25 km hemifrån ikväll, trött väljer jag ändå att svänga in på köpcentret och handla på Maxi innan det stänger, en kvinna närmar sig kassan med fullastad kundvagn från andra sidan sista hyllorna... vi tittar på varann hon vinkar fram mej, "tack, det ska jag komma ihåg" säger jag med ett leende. Framför oss gör en man med fullknökad kundvagn samma sak, släpper förbi en kille med lite saker i korgen "Tack" säger han "jag ska börja jobba om tio minuter" När vi når bandet gör han samma gest mot mej, så jag uttrycker min stora tacksamhet och säger att jag för min del HAR jobbat tills nyss, och säger nåt om att det är sällsynt att träffa på TVå så trevliga människor på samma dag, ja inte sant säger hon och vi småpratar. Vi märker att det är stopp i kassan plötsligt, det har kommit en annan anställd till hjälp, den stackars kassörskan är rödmosig av stress. Vi blir ombedda att byta kassa til den till vänster, jag får över mina grejer på bandet bredvid, men nu har några unga killar smitit emellan, så jag säger till dom att nu har ni allt varit otrevliga mot ett par supertrevliga människor som släppt förbi andra frivilligt och ni bara smiter förbi... Det blir ett dividerande, men alla är på förvånansvärt gott humör, vi säger tänk när ni står här med skrikande ungar och fullastade vagnar om några år -och ni kommer med rollatorerna och smiter förbi säger nån...

Det lustiga är att vi får byta kassa till en tredje, för denna kassa funkar inte heller.... Nu smet killarna förbi även mej, men det var inga sura miner... Jag talar om hur tacksam jag är återigen, jag ska ju faktiskt köra minst 20 km till i snöyran... (varför ska det snöa NU?)  Nej inget kan få mej på dåligt humör nu, när man möter såna människor på köpcentrat! They made my day

Reseda:
Oroade mig för yngste sonen som var ute och körde bil. Detdröjde länge innan han kom tillbaka. Rödblommig och glad talade han om att han träffat TJEJEN han hade span på, på en mack i snöyran. Därav sena ankomsten.

That made my evening!!
 (Så larvig jag är. Ungarna kan ta vara på sig, men ändå.....Slutar man aldrig oroa sig?)

Reggis:
Ja i drygt ett år hade han motarbetat mig på alla fronter Ada. Till sist fick jag min vilja igenom och han blev överkörd. Då han led av complexus feminina, det vill säga betraktade alla kvinnor på arbetsmarknaden som idioter på flykt från hemmet, var det ett svårt bakslag för honom. Sen var det inte nog med det. Några dagar därefter blev jag befordrad på hans bekostnad. Det stod mellan honom och mig. Ledningen valde mig. Jag blev helt enkelt hans chef.

Han var en riktig översittartyp som var snorkig mot receptionstjejen. Jag frågade henne hur hon kunde finna sig i att bli så nedlåtande behandlad av denna man. Jag föreslog att hon skulle ta upp saken med mig vilket hon gjorde. Därefter kallade jag in honom och talade om vad jag tyckte om hans beteende och att han riskerade sin anställning om han fortsatta med detta. Dessutom tog jag upp saken med hans fack.

Därefter befriade jag honom från hans arbetsuppgifter, en efter en. Till slut var han i stort sett isolerad utan att ha något att göra där han satt på sitt rum. Efter cirka 3 månader så bröt han samman och stängde in sig på rummet och resten har ni hört.

Navigering

[0] Meddelandeindex

[*] Föregående sida