Jag tycker inte att man skall omge sig med saker man inte har tänkt använda, eller jag försöker leva efter den devisen själv rättare sagt -lättare sagt än gjort. Medger att jag har viss överkonsumtion av gamla grejjemojjer jag inte behöver... men jag skall bli bättre på detta!
Att ha gamla tallrikar och glas och bestick, what-ever; för mig är grejjen att det både blir en resursbesparing och att det finns ett syfte med samlandet annars kan det lika gärna vara. Man kan inte gärna bo i ett museum? Att gå på loppis är för mig ett sätt att konsumera alternativt, ett istället för att åka till ikea och liknande, inte för att det blir billigare, för det blir det ju inte alltid, men för att slippa bidra till massproduktion, barnarbete etc. Skall jag handla användbart nytt så visst, jag kan åka till ikea men jag väljer hellre och mer gärna att gynna någon liten aktör på marknaden, något som blir mer och mer sällsynt för att de slukas av jättarna.
Jag har som person lite svårt att förstå varför man köper på sig dyrare saker än man kan tänka sig att använda eller varför man köper bruksvaror som man bara skall ha till prydnad. Det blir en form av snobberi för mig, tjusningen för mig är att gamla varor är precis lika funktionella som nya, kostar en spottstyver och är ofta roligare, framförallt har inte grannen exakt likadana.
