Måste man alltid schablonisera och ironisera, håna eller kalla det vad du vill; våra olika kön och därmed fortsätta att lägga bränsle på bålet?
Jag är lite less på diskussionen att det ena könet skulle vara överlägsen det andra. Jämlikhet måste inte nödvändigtvis innebära att ge tillbaka med samma mynt. Jag vill som kvinna bara att min dotter skall få den möjlighet, uppskattning, utrymme och position i samhället som hon förtjänar oavsett könstillhörighet, samma lön för samma arbete och att få slippa äga uppgifter i hemmet pg kön. Såna små faktorer, där män får maka på sig, eller ändra uppfattning. Samtidigt innebär det ochså att vi kvinnor får ge upp de världar som vi behärskar och har makten över, nämligen hemmen och våra barn. (ibland tror jag att kvinnan är den som är svårast att övertyga om att det är en fördel med jämlikhet, det skulle innebära att hon inte längre äger sina barn... ).
Varför inte bara inse att vi först och främst är människor på samma planet, vare sig vi är svarta, vita, kvinnor, män, hetero eller homo? Och att vi alla är lika värda och behövda.
Så, nu slapp jag gå och lägga mig med den frustrationen; det var skönt att skriva av sig. Godnatt till er alla!